Förmera - om privat ekonomi

DÃ¥ visste man ungefär hur börsen skulle öppna idag i alla fall, Rejäla nedgÃ¥ngar pÃ¥ bred front. Detta beror, pÃ¥stÃ¥s i artikeln, pÃ¥ “Ökad oro för att utvecklingen för världens tvÃ¥ största ekonomier hÃ¥ller pÃ¥ att sakta in bidrog till att dra ned börshumöret i Asien.”

Så idag, helt plötsligt, ökade oron igen? Vissa dagar är finansfolket lättade, och indexen stiger. Vissa dagar kommer de på att de är oroliga igen, då sjunker, eller snarare rasar, index.

Vidare i artikeln citeras en bankperson “Osäkerheten är omfattande och vÃ¥r strategi för de närmaste mÃ¥naderna gÃ¥r ut pÃ¥ minska vÃ¥ra innehav.”

Dessa två tidsperspektiv går inte ihop, med mindre än att det finns olika uppfattningar om den ekonomiska utvecklingen (eller börskurserna) på kort eller lång sikt. Hur kan man vara lättad en dag och orolig igen nästa dag? För samma sak? Det kan inte finnas en chans att hela ekonomin, fundamentalt, från en dag till en annan kan reagera på åtgärder och nyheter. Alltså är det, som vi väl redan visste, ren spekulation. Eller jag skulle vilja säga velighet?

Det är som när vi bestämt oss för att göra en förändring i livet. När vi är pigga och på gott humör, känner vi oss starka och tycker vi kan göra vad som helst. Inget är för svårt eller för komplicerat. Vi välkomnar vad som än ligger bakom nästa hörn, som något spännande, intressant och positivt. När vi är trötta och på lite mindre gott humör, ser vi det som kommer runt hörnet som med största sannolikhet något negativt. Då byter vi ståndpunkt om framtiden varje dag, trots att inga fakta egentligen ändrats. Vissa personer väntar med att ta beslut tills de känner sig mer stabila. Andra tar nya beslut varje dag och går varje dag i olika riktningar. Eller stampar på samma ställe, kanske man ska säga. Utan att kunna bestämma sig.

Jag förmodar att många vill försöka hänga med i toppar och dalar, pricka botten och pricka toppen. Maximera. Trots allt de läst om förnuftiga placeringar. De är spelare. Det gäller att hänga med på uppgång, köpa i tid. Eller sälja snabbt som sjutton om en nedgång börjar. Volatiliteten är som tjuvstarter i ett hundrameterslopp. Alla väntar på att startskottet för racet ska gå, och då vill man vara först. Men, om det skulle visa sig vara tjuvstart vill man ju inte slösa för mycket energi, utan spara till det riktiga racet, så det gäller att stanna snabbt. I ett hundrameterslopp är starten viktig. I ett maraton har inte hundradelarna i starten så stor betydelse.

Jag springer ganska mycket, distans. Hellre lÃ¥ngt än kort. Det kanske förklarar min inställning till aktiemarknaden ocksÃ¥, jag tar det lugnt och avvaktar. Därmed inte sagt att det inte kan vara skoj att rejsa med barnen ibland …