Förmera - om privat ekonomi

Budget och uppföljning i excel

Sen många år har jag ett konto dit jag för över en fast summa pengar varje månad. Detta konto var från början avsett för husets kostnader, men har senare blivit ett konto för allehanda fasta kostnader som förutom räntor, amortering och drift är t ex studielån, fritids, olika försäkringar, och kostnader för bilen. Jag gör en budget för året, baserad på förra årets utfall och bestämmer den summa som ska föras över varje månad. Detta håller jag koll på i en excelbok, som rymmer ett år per flik. En flik finns också för att hålla koll på lånen. Excelbladet håller samtidigt reda på hur mycket som finns på kontot och hur mycket av det som är buffert. Endel av det som förs över varje månad går till bufferten, men den summan finns ju kvar på kontot tills den används. Nedan visas endel av excelbladet, som jag fixat till lite, om du vill ladda ner. Den är enkelt gjord, men kan kanske vara till hjälp om du vill göra något liknande.

fastakostnader.jpg

De översta tre raderna är räntor för olika lån (som specas i en egen flik). Sen kommer de rader jag räknar till driften; vatten&avlopp, värme, el, bredband, telefon/TV, sophämtning och hem- och villaförsäkring. Sen en rad för avsättning till reparationer&underhåll, en rad för amortering. Sen några rader som inte hör till huset men är andra fasta kostnader.

Summan är de fasta kostnaderna, inklusive avsättningen till reparationer och underhÃ¥ll, varje mÃ¥nad. Huskonto 1/1-07, är de pengar som finns pÃ¥ kontot när Ã¥ret börjar. Medelvärdet för Ã¥ret av raden Summa, avrundat till lämpligt värde uppÃ¥t, är avsättningen till kontot varje mÃ¥nad. I detta fall 13 000 kronor per mÃ¥nad. En mÃ¥nadsdiff ackumuleras för att se vilket Ã¥rets “minimum” är (som är den summa som minst mÃ¥ste finnas pÃ¥ kontot vid Ã¥rets början för att det aldrig ska bli minus pÃ¥ kontot). TvÃ¥ rader för tillgodo pÃ¥ kontot före och efter räkningar betalats. Eftersom räkningarna inte är utjämnade mÃ¥nadsvis, är hela tillgodohavandet pÃ¥ kontot inte buffert som kan användas hur som helst. PÃ¥ sista raden räknas den tillgängliga bufferten ut. Det finns en rad för buffertuttag ocksÃ¥, sÃ¥ man kan ha koll pÃ¥ när den minskar.

Tillgodohavandet på kontot vid årets slut följer med till nästa års början. Budget för nästa år baseras på året innan med lite uppräkningar och korrigeringar som man förutser. Kanske måste insättningen tillkontot justeras.

Så länge sifforna är preliminära är de kursiverade, sen när jag betalat räkningarna för jag in utfallet, som icke-kursiverat, i excelbladet. Så samma excelblad tjänar därmed som både budget och uppföljning.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Publicerad lördag, 8 mars 2008 kl 14:47 i kategori Privatekonomi, Ekonomi, Budget, Hus, Strategier, räntor och amorteringar, Allmänt.
RSS-Feed | Kommentar | Trackback |

« Delat barnbidrag – Javisstja, kvinnodagen »

8 kommentarer »

  1. Slående likt det excelark vi har för vår budget.
    Fast vi använder google docs så att vi båda kan komma åt det när som hellst.
    Det gör att funktionaliteten inte blir riktigt som i excel, men nära nog.

    Skoj att se andras idéer på hur man håller ordning på de löpande utgifterna!

    /Markus

    Kommentar: Markus – 10 mars 2008 @ 21:32

  2. Detta excelark är i alla fall egenutvecklat *s*, till skillnad från det andra jag presenterade. För hushållsbudgeten använde vi Google Docs tidigare, av precis de anledningar du skrev. Men, det var ändå jag som skötte det, och jag ville ha lite mer funktionalitet, så det blev excel ändå.

    Ja, det är lite kul att se hur andra löser det praktiska. :-)

    Kommentar: Plupp – 10 mars 2008 @ 21:41

  3. Det jag undrar är: Buffert B25 så står det =B23+B11-B20+I22.
    Varför just +I22? Någon anledning har det säkert =)

    /Patrik

    Kommentar: Patrik – 13 mars 2008 @ 15:12

  4. Patrik; Ja det finns det :-) . Anledningen är att för just det året kommer den dyraste månaden att vara augusti, det är då likviditeten är minst, och det måste finnas kontanter för det. De pengarna får man ju inte använda i bufferten tidigare på året för de är ju öronmärkta för utgifterna. För att veta hur mycket pengar man verkligen har i buffert, med hänsyn tagen till årets dipp minskas bufferten med det värdet. Det året var det augusti (I22), något annat år är det kanske en annan månad, det där får man fixa varje år. Om man inte tar hänsyn till dippen kan man förledas att tro att man i januari har mycket mer i buffert, och använda upp pengarna.

    Kommentar: Plupp – 14 mars 2008 @ 3:53

  5. Då är jag helt med på noterna :)

    Har börjat att pilla lite så smått med arket och finner det mycket användbart!

    Tack för en bra sida…

    Kommentar: Patrik – 17 mars 2008 @ 20:24

  6. Vad kul om det är användbart! :-)

    Och vad glad jag blir om du gillar sidan :-)

    Kommentar: Plupp – 18 mars 2008 @ 3:44

  7. Hej
    Bra grej detta, sitter med den nu. Dock fann jag en felberäkning (kanske bara är min efter att jag redigerat) men den första raden där mÃ¥nadsdiffen räknas ut sÃ¥ fungerar det bara i första kolumnen som räknas ut, därefter räknar den ut det som den ska men den adderar sedan summan igen…skumt.

    Kommentar: Henrik – 18 maj 2008 @ 22:07

  8. Jag tror inte riktigt jag är med pÃ¥ hur du menar … men första kolumnen är lite speciell i summeringen, eftersom förra Ã¥rets ackumulerade värde finns med som “kolumnen innan”. I de senare kolumnerna är det “kolumnen före” som ackumuleras. Om det var vad du menade …?

    Kommentar: Plupp – 18 maj 2008 @ 22:59

Kommentera


Sidor

Senaste inlägg

Kategorier

Arkiv

Sök


Länkar

RSS-Feeds

Meta

 

WP-Design: Vlad -- Powered by WordPress -- XHTML 1.0

Bloggtoppen.se BlogRankers.com Blogglista.se