Förmera - om privat ekonomi

Några minuter före börsens stängning för året kom jag på att jag nog borde sälja av några förluster. Lätt panik. Jag loggade in, läste igenom listan och bestämde mig för att sälja Studsvik (som av en händelse var sist i listan). Sagt och gjort. Kärnkraftsbranschen har framtiden för sig, i alla fall som det ser ut nu, men projekten är svåra, långa och svårplanerade, jag är inte säker på att Studsvik som företag är framgångsrikt den närmaste tiden. Man kan säga att köpet av Studsvik är en lärdom om skillnaden i bransch och företag.

Det gamla året är inte helt summerat, riktlinjerna för det nya året är inte helt uppdragna. Inse friheten i det. Vad ska jag hitta på? Givetvis planeras för stordåd 2009, riktigt exakt vad vet jag inte än.

Läs även andra bloggares åsikter om Studsvik, aktier, 2008, 2009, privatekonomi

I USA sänker de styrräntan till något tal ganska nära noll! Det låter helt otroligt på något sätt. Det låter som att man inte kommer att kunna göra något alls i fortsättningen för att styra ekonomin. Så som vi är vana att se kausaliteten i alla fall, styrräntor upp eller ner, boräntar upp eller ner, inflation ner eller upp.

Nu ska man hitta på andra innovativa idéer för att få bukt med ekonomin. In med pengar i systemet. Man undrar lite varifrån de där pengarna egentligen kommer. Kommer det att bli ännu mer komplicerat nu? Ännu större risker för oförutsedda återkopplingar i olika delar av ekonomin? Går det att styra konjunkturen eller går det inte? Tänk om man skapar instabilitet i systemet! Var och en med lite reglertekniska insikter inser fallgroparna med återkopplade system.

Men jag måste erkänna att det är lite spännande tider vi lever i!

Idag gick jag in på min aktiedepå som jag inte besökt på ganska lång tid. Det har varit en tanke med det, det har varit av rent psykologiska skäl i nedgången. För att hålla fast vid min strategi när jag bestämt mig för att det faktiskt är en bra fördelning. Jag gick in och undersökte läget eftersom jag behövde bestämma mig för vad jag ska göra med teckningsoptionerna i Getinge. Jag tecknade. Och jag blev varse att mina Academedia förökat sig i enlighet med Bures utdelning. Trevligt. Depån har gått ner med 18 %, inte alls lika illa som det kunde ha varit. Dessutom påmindes jag om min lilla extradepå som jag nästan glömt bort. Där hade det inte hänt mycket, en mycket liten nedgång, vilket beror på att den består av en USA-fond som jag köpte när dollarn var låg, samt aktier i Glycorex som står ganska still, och kontanter.

Strategin inför årsskiftet är att ta några förluster och sänka skatten, måste bara undersöka det lite närmre. På det hela taget är katastrofscenariot för tillfället inte fullt så katastrofalt alltså.

Trevligt.

Som jag skrev häromdagen var jag förvÃ¥nad över att Glycorex föll sÃ¥ mycket i det allmänna raset. Orimligt mycket, tyckte jag, och spekulerade i att belÃ¥nade portföljer var tvungna sälja. Själv passade jag pÃ¥ att utöka mitt innehav i Glycorex, när det nu blev ett sÃ¥’nt fyndläge. Och jag kunde se aktierna stiga över 15% under gÃ¥rdagen. Nice. Men, jag antar man fÃ¥r vara nöjd i stunder, pÃ¥ mÃ¥ndag är det nog dags för ras igen. Jag tror inte pÃ¥ lugn pÃ¥ marknaden pÃ¥ ett bra tag, och strategin nu fÃ¥r vara att fyndköpa när tillfälle gives.

Läs även andra bloggares åsikter om Glycorex, fyndköp, aktiestrategi

Är du orolig för att drabbas av finanskrisen, frågade aftonbladet. Hälften av de som svarade är oroliga att drabbas, andra hälften inte. Jag trodde nog att fler skulle vara bekymrade, trots allt. Antingen sitter man säkert med goda marginaler, säkert jobb och inget behov av att realisera sitt aktiekapital de närmsta tio åren. Eller också begriper man ingenting.

Jag har suttit lugnt i båten med mina aktier och fonder hittills. Jag har sett över framförallt aktieinnehavet, som är större än fondinnehavet, och konstaterat gång på gång att det är bra företag som just nu blivit billiga. Min aktieportfölj har gått ner knappt 10 % sen årsskiftet, det känns som en insignifikant nedgång i dagens läge.

Som jag ser det, jag får kanske tänka igenom det lite mer, är inget av de företag jag har särskilt beroende av bankerna. De har goda, relativt konjunkturokänsliga affärer, och den nedgång de ändå råkar ut för beror mest på marknadens allmänt hispiga humör.

Tillväxtföretag borde drabbas mest, både med tanke på att deras finanser kan vara mer skakiga än de etablerade företagens, men också för att det är de aktierna man belånar sin portfölj för, för att skaffa sig större hävstång med chans till kraftiga uppgångar. Det är kanske vad vi ser i Glycorex nu, som gått ner kraftigt flera dagar, och jag kan inte begripa varför. Kanske har de dåliga finanser, som de insatta känner till, annars ser jag ingen anledning alls att sälja förutom anledningen att man måste göra sig av med sin belånade portfölj. Jag gjorde faktiskt tvärtom, och la in köporder på Glycorex idag, till ett väldigt bra pris.

Dessutom sålde jag samtliga fonder, utom en. Med fonder har jag resonerat som så att jag har bara fonder på utländska marknader, Asien, Afrika, Latinamerika och Ryssland. Hög risk. Och jag har ingen kontroll på vilka aktier fonderna består av, det kan vara bankaktier och oljeaktier och annat som är känsligt för rådande finanskris. Jag tror det kommer att ta lite tid för dessa marknader att hämta sig, så jag valde att sälja nu, och avvakta. Den fond jag har behållit och ökat i är Franklin US Opportunities. Det känns rätt att köpa en fond på den marknad som leder krisen, den amerikanska, och som handlas i dollar. Jag avser köpa andelar vid lite olika tillfällen framöver. Dessutom tänker jag leta efter en läkemedelsfond som kan vara trevlig i detta läge.

För tillfället känner jag mig nöjd.

Läs även andra bloggares åsikter om finanskris, aktier, fonder, börs, strategi

Lehman Brothers ansöker om konkursskydd. Ingen vill ens köpa banken verkar det som. Hur kunde det gå så illa? Vilket högt spel man spelat, med krediter och obskyra, svårgenomskådliga finansiella instrument.

Finansiella instrument är värre än 2001: A Space Odyssé med datorn HAL, i alla fall ser det ut så. För en utomstående tycks det som att ingen riktigt begriper hur allting hänger ihop, och det är som att det finns en organism med eget, okontrollerbart, liv, mitt i finanssystemet.

De senaste åren har priserna på bostäder skenat till rena fantasinivåer, med hjälp av de nästan löjligt låga räntorna. Och i USA lånar de ut pengar på extremt skakiga grunder med visionen om egna hem som en mänsklig rättighet, som om den vore en del av självständighetsförklaringen. Stigande priser när efterfrågan på allt ökar. Till slut nås en gräns, man har inte råd att köpa mer i denna uppåtgående spiral. Inbromsning, arbetslöshet, man kan inte betala räntor. Och plötsligt går spiralen åt andra hållet, mycket snabbare.

Är det sÃ¥ tokigt egentligen, det som händer? Om man sansar sig lite och tar ett kliv tillbaka frÃ¥n de hetsande rubrikerna om Ras och Nattmörker. Ja … kanske kommer räntorna att stiga lite till att börja med. Men om man har lite marginaler där borde det inte bli alltför bekymmersamt. Jag skulle bli förvÃ¥nad om vi talar 500 % i styrränta som 1992, och 30% i rörlig ränta under nÃ¥gra dagar. Hur är det med jobbet dÃ¥? Arbetslöshet är ocksÃ¥ en risk, dÃ¥ kommer förmÃ¥gan att betala räntan att kraftigt minska.

Men, om man har ett jobb som är någorlunda konjunkturoberoende, eller i alla fall har attraktiva meriter, är det som händer nu enbart av godo. Huspriserna stagnerar, det kanske till och med blir lite större utbud av hus så småningom. Och även om man redan har ett hus, som också stagnerar i pris, men har för avsikt att byta, är det ingen större fara. Särskilt inte om man tänker byta till ett som är större/dyrare. Även om priserna faller med lika stor del, kommer prisskillnaden i absoluta kronor att minska, och det är ju bara bra.

Inte ens bland mina aktier tänker jag göra sÃ¥ mycket, jag har inga bankaktier, utan mest bioteknik/medicinteknik, och mitt favvoverkstadsbolag ABB. Jag tänker nog vikta om lite bland fonderna och köpa mer mot amerikanska marknanden, det borde vara läge där ganska snart …

Jag följer utvecklingen med spänning, och hoppas att det inte finns mumifierade lik i finansbolagens garderober.

Läs även andra bloggares åsikter om finanskollaps, lehman brothers, bostadmarknaden, arbetslöshet

Jag varken köper eller säljer aktier eller fonder just nu. Jag avvaktar. Helst skulle jag nog köpa något, oklart vad. I USA räddas bolåneinstitut, i alla fall tillfälligt, och av lättnad stiger index över 3 % på den svenska börsen. Med tanke på att det ena dagen är katastrof och förnyad finansoro (hur många gånger kan den förnyas) och andra dagen rally över lättnader, undrar jag hur bankerna kunde stiga så mycket som 8 % idag. Vem köpte då? Är det de som sitter och väntar på vändningen? Det gäller att vara med? Man vill inte tjuvstarta, men visst hänger man på om någon tjuvstartar, för säkerhetsskull.

När det gäller tjuvstarter på 100 meterslopp ligger bara den som tjuvstartar risigt till. När det gäller aktiehandel är det nästan tvärtom, det är de som inte hänger med som kan ligga risigt till. Om det var tjuvstart, köpte de för dyrt. Å andra sidan, om det nu var det verkliga startskottet på den efterlängtade uppgången är chanserna störst om man är med snabbt, precis som för loppet. Det är en fråga om att göra en sannolikhetsbedömning, helt enkelt (nej, jag ska inte exemplifiera med en formel, hur entydigt och uppenbart det än skulle vara). Med tanke på att det just nu verkar handla mest om hysterisk beteendepsykologi, och massbeteenden är viktiga för aktiekursernas riktning, kanske man kan använda derivatan på kursrörelserna för att gissa sig till nästa hysteriska utbrott.

Om man tycker det är OK att betala 8 % mer för en bankaktie idag än i fredags, så borde det betyda att man tror ganska mycket på en uppgång. Jag tror att jag därmed hittat ett eget litet verktyg för detta. Om svängningarna ökar (dvs förändringarna har högre och högre amplituder) i stigande trend, så borde det sannolikt tala för kommanda uppgång.

Nu undrar jag för det första om jag hittat på det där själv, eller om jag läst det någonstans. Jag håller båda teorioerna för troliga. För det andra undrar jag om jag ska ta och kolla om index ser ut på det sättet, eller inte. För det tredje kommer jag inte att göra någonting just nu oavsett resultat av mina eventuella kvasistudier.

Och detta är resultatet, index sen den 1:a augusti. Det verkar gå tvärtemot min ovan beskrivna teori. Jaja, man kan naturligtvis inte veta hur det ska gå, det där med teknisk analys ska man allt ta med en nypa salt:

Man kan se det såhär. Konst är något man inte kan. Kan man det är det inte någon konst.

Det är de tre första meningarna i boken Säljstrategier inför nästa börsras och Symmetrianalys av Lars-Jonas Ångström och Ingemar Carlsson, som jag häromdagen insåg att jag, som utlovat, undanlåtit att skriva om. Båda författarna är tekniska analytiker.

Det är en tunn bok som går relativt snabbt att läsa. Första kapitlet Konsten att sälja, är bokens behållning. Det är egentligen inga nyheter, det är det vi vanligen matas med när det gäller aktieinvesteringar. Det handlar om svårigheterna att sälja i tid.

“När ska man sälja? Sälj omedelbart om aktiekursens beteende ändras eller avviker mot dina beräkningar”

Det lÃ¥ter som en rimlig strategi. Om man gjort dessa beräkningar. Om man tänkt ut i förväg hur man vill att aktiekursen ska utveckla sig. Och det är ganska enkelt att göra det, egentligen. Ett enkelt sätt är t ex att bestämma sig för att denna aktie ska utveckla sig 10% under en viss tid, dra en linje i ett diagram och se till att aktien hÃ¥ller sig däromkring. Gör den inte det, sälj. Lätt som en plätt. Eller inte …

I boken presenteras dock något mer komplicerade strategier, än ovan, baserade på teknisk analys. Några index och indikatorer beskrivs innan man kommer in på det man kallar Diagramanalys, dvs olika sätt att studera tidsutvecklingen av en akties kurs.

Alla är vi överens om att det är så nära toppen som möjligt - på upp- eller nersidan - som vi ska sälja.

Olika toppformationer diskuteras, och hur de tillsammans med diverse index kan användas för ett beslut att sälja.

Vad det handlar om är att agera på de tekniska signalerna och inte föra en analysdiskussion med sig själv som leder till ren handlingsförlamning.

I kapitlet Varningssignaler inför en större nedgång får vi veta

När det dags att realisera vinsten och de stora säljtillfällena infinner sig är ofta fundamentala faktorer positiva och därmed är det svårt att sälja när allt ser ljust ut.

Det påpekas återigen att det är viktigt att ha en strategi, och resten av boken ägnas åt exempel från nedgångarna 1997 och 1998 med diagram och tydliga beskrivningar av olika indikationer och signaler.

Sist i boken finns ett avsnitt om Symmetrianalys, som man hävdar är en ny analysmetod som används för att prediktera trender den närmaste tiden.

Jag läste boken snabbt för att få ett hum om möjliga strategier, och kanske lite nya idéer. Men idéerna är upprepningar av de vanliga idéer som florerar i aktiesammanhang och som man läser ganska ofta. Tanka som visserligen tål att upprepas. Man ska nog ägna delen om indikatorer och teknisk analys, boken innehåller mängder av detaljerade exempel, lite mer uppmärksamhet än jag gjorde. Jag konstaterade mest att strategin fungerade - igen, för varje nytt exempel som presenterades. Och undrade i hur många fall den inte fungerade. Något som givetvis inte redovisas i boken.

I vanlig ordning tycker jag att matematiken som presenteras i samband med teknisk analys är lite fyrkantig och “hemmakonstruerad”. Det handlar ofta om geometriska formationer i tiden, som ritas ut i diagrammen. Det mest avancerade som Ã¥stadkoms är att beräkna glidande medelvärden.

Jag blir mest sugen på att åstadkomma mina egna indikatorer och modeller. Något jag då och då ägnar mig åt, men inte i tillräcklig omfattning för att använda i min standardstrategi för aktiehandel. Min standardstrategi kan för närvarande sammanfattas som Köp och behåll ifall det inte verkar gå alltför tokigt. Inte så genomtänkt och strukturerat som jag skulle vilja ha det.

På tur ligger motsvarande bok om hur man ska agera, tekniskt, vid börsuppgång.

Läs även andra bloggares åsikter om litteratur, aktieböcker, teknisk analys, aktier, privatekonomi, börsen, börsras

Några inte alltför kontroversiella iakttagelser:

• PÃ¥ DN Ekonomi kan man idag läsa att svenskarna köper mer aktier igen. Det är främst män i 55-60-Ã¥rsÃ¥ldern som “trycker pÃ¥ köpknappen”.
• Ekonomibloggar finns det mÃ¥nga, och mÃ¥nga är skrivna av kvinnor. Det handlar om att spara, budgetera, fÃ¥ livet att gÃ¥ runt och trygga framtiden.
• NÃ¥gra ekonomibloggar handlar uttalat om att bli rik, medelst aktiehandel, företagsamhet eller annan verksamhet (jobba, spara och investera).
• PÃ¥ redeye är det nästan uteslutande män som bloggar om aktier.

Jag anar ett mönster här. Håller män på med abstrakta saker som aktieanalyser och aktieköp, med företagsamhet och investeringar? Håller kvinnor på med mer vardagsnära, konkreta fenomen som privatekonomi och sparande? Generaliserat alltså. Varför skriver inte så många kvinnor om aktier, analyserar företag och resonerar om makro- och mikroekonomi?

När jag startade denna blogg var det efter att ha bloggat på redeye ett tag, och jag ville ha ett eget forum för att skriva om aktier och aktiehandel (privat ekonomi som två ord, lägg märke till det!), och ekonomi i största allmänhet. Privatekonomi skriver jag kanske inte så ofta om, men det handlar definitivt inte bara om aktiehandel.

Nu är väl steget att handla med aktier och att skriva om aktier inte självklart, kanske handlar kvinnor med aktier i större utsträckning än vad de skriver om, och män gnetar med budget mer än de skriver om?

Läs även andra bloggares åsikter om aktier, aktiehandel, investeringar, sparande, privatekonomi

När jag tog civilingenjörsexamen i slutet av åttiotalet var ABB, eller föralldel Ericsson, bra arbetsgivare för en nyutexaminerad ingenjör. Det fanns möjligheter inom företaget. Möjligheter att periodvis jobba utomlands, många karriärvägar, resurser, tjänsteresor, konferenser, utveckling. Nackdelen var de ganska taskiga ingångslönerna, som man förstås kunde hålla sig med eftersom man ändå lyckades locka till sig ingenjörer.

Och sÃ¥ betraktades nog ABB som ett ganska trist och trÃ¥kigt och väl “tryggt” företag för torra ingenjörer. Man började där och sen hade man anställningen tryggad hela livet. Detta ändrades pÃ¥ nittiotalet när ABB sade upp folk, till och med tjänstemännen.

Under nittiotalet led också företaget, eller snarare företagsledningen, av megalomani, och ABB skulle bli ett IT-företag. Man var långt ifrån kärnverksamheten. Under de första åren av 2000-talet höll ABB på att gå i konkurs. Koncernchefernas pensionsavtal var horribla, och 23 oktober 2002 var aktiekursen nere på 10,30 kr. I diagrammet nedan visas slutkurserna för aktien, korrigerade för 4:1 split i maj 2001. Aktiekursen är ännu inte uppe i de nivåer den nådde under slutet av nittiotalet.

ABB har efter detta koncentrerat sig på sin kärnverksamhet, kraft- och automationsteknik, fått fart på verksamheten och är idag ett mycket lönsamt företag igen. Aktiekursen slutade i fredags på 186,50, faktiskt samma kurs som dagen efter spliten 2001. Rapport efter rapport har på senare år slagit marknadens förväntingar. I februari i år fick dock VD:n överraskande gå, och ABB har inte givit några detaljerade förklaringar till detta. I gårdagens DN fanns en artikel om ABB:s framtid. Man nyanställer, och märker inget av finansoron i världen:

“VÃ¥ra kunder är till stor del sÃ¥dana som inte har problem med finansiering, som stater, säger Michel Demaré.“

SÃ¥där i förbigÃ¥ende tycker jag det var ett ganska roligt uttalande …. Nej sÃ¥klart de, stater, inte har problem med finansieringen, de har ju en gigantisk buffert i form av skatter de kan omfördela eller till och med öka inkomsterna ifrÃ¥n!

I Dagens Industri har artikeln en annan vinkling:

“Industrikoncernen ABB:s ordförande Hubertus von Grünberg bär pÃ¥ en hemlighet som kan skada bÃ¥de aktiekursen och förtroendet för bolaget.“

“Egentligen tycker jag att aktieägarna har rätt att fÃ¥ veta vad som hände, för ägarna borde alltid vara priviligierade att fÃ¥ information om företaget. Men min oro är att om jag skulle tala ut skulle det kunna pÃ¥verka aktiekursen och skada förtroendet för företaget.”

Jaha …är det nÃ¥gon skillnad i att informera om att aktiekursen kan pÃ¥verkas om man kommunicerar den information man sitter inne med, jämfört med att bara kommunicera den information man sitter inne med? Det skulle möjligen vara att i det första fallet pÃ¥verkas kurserna ännu mer … det är ju tvÃ¥ “lager” av information där, jämfört med ett i det senare fallet.

Eller är det bara DI:s sensationslystna journalistik som får det att se än värre ut?

Vi får väl se imorgon, hur detta meta-uttalande (alterenativt meta-journalistik) påverkar aktiekursen.

I förbigående tror jag att ABB dessutom lyckats skaka av sig stämpeln som trist ingenjörsföretag, de är inte fullt lika dominerande arbetsgivare i Västerås längre. Fortfarande ett stort företag, och ännu mera internationellt. Jag förmodar det kan vara ganska lockande.

Läs även andra bloggares åsikter om ABB, aktier, börsen, ekonomi, pensionsavtal

Här stiger man upp och dagens ekonomiska leverne tar sin början. Det börjar med frukost, och till frukosten vill jag ha lite uppbyggelig inspiration till livs. Men ingen av er andra ekonomibloggare har uppdaterat era bloggar! Inga nya fascinerande idéer, intrikata spartips eller investeringsfunderingar att läsa! Jag förmodar att ni antingen gör av med er lön, och det skriver man ju inte om i alla fall inte om det bara är slöserier, alternativt svettas med deklarationen.

Min deklaration ligger till sig ytterligare ett par dagar, här någonstans:

Själv kommer jag att ägna dagen åt garagestädning och trädgårdsarbete, samt träning. I garaget kommer prylar att läggas i högar sälja, slänga, spara. Som förhandstips vet jag att i säljahögen kommer att finnas en tvättmaskin, ett poslinshandfat samt barnens gamla skidor. Minst. I sparahögen kommer tio meter läkt att finnas, de ska jag bygga spaljé av.

Att städa känns ekonomiskt. Att få kontroll på det man har, och inte spara på för mycket grejer, bara för att det finns plats.

Om tid finns senare idag, ska jag läsa igenom årsredovisningen från Glycorex Transplantation, som kom i torsdags. Glycorex är ett spännande företag, och i fredags passade jag på att tanka ytterligare en post till barnens aktiedepå. Min egen var tyvärr i brist på likviditet.

PS. Bilden ger inte en korrekt bild av vÃ¥rt köksbord … den är faktiskt frÃ¥n ett tillfälle när jag möblerade om och flyttade bokhyllor och satte upp belysning, och blev hungrig mitt i arbetet. Bara för att ingen ska tro att jag är sÃ¥där fullständigt oorganiserad, menar jag.

Läs även andra bloggares åsikter om Deklaration, garagestädning, Glycorex, aktier

Som jag trodde häromdagen skulle Ericsson presentera en relativt bra rapport. Jag trodde att den i vanlig ordning inte skulle ha sÃ¥ stor inverkan pÃ¥ kursen, i alla fall inte om rapporten var positiv. Men där hade jag fel. Och det var inte lite som hände med aktiekursen! Jag har inga aktier i Ericsson, men väl nÃ¥gra stycken, 17 närmare bestämt, i Investor. Och Ericssons rapport pÃ¥verkade ocksÃ¥ Investor pÃ¥ ett positivt sätt. Det börjar faktiskt se ganska trevligt ut i depÃ¥n igen. Och jag är shoppingsugen. Antingen ska jag fylla pÃ¥ med nÃ¥got jag redan har, eller sÃ¥ ska jag köpa nytt. Det är alltid roligare att köpa nytt än begagnat … Men det blir nog inte Ericsson.
Min redeyeblogg om Ericssons kursuppgång:

Vårkänslor för Ericsson

Läs även andra bloggares åsikter om Ericsson, aktier, börsen, investera, redeye

Index föll med 1 % idag, men min aktiedepå gick upp med 0,7 %. Sådana dagar ska man ta vara på, riktigt känna in och känna med. Spara undan för sämre dagar. Komma ihåg den nöjda känslan. Det är ju faktiskt som att min egen depå gått upp 1,7 %!

Det är framförallt trotjänaren ABB som stÃ¥r för uppgÃ¥ngen. Hur trÃ¥kigt det än kan lÃ¥ta med ABB … det är min bästa aktie i alla fall. NÃ¥ja, min bästa aktieaffär är EpiCept, för ett Ã¥r sen. Men mitt bästa innehav är ABB. Och BioGaia. Och AcadeMedia. Och nÃ¥gra surdegar finns det allt. Investor ligger visserligen pÃ¥ plus och skvalpar, men … det händer ju inte mycket där precis. TrÃ¥kigt!

Jag har inga aktier i vare sig Ericsson, TeliaSonera eller Volvo, vars superfredag anses ödesdiger, varför det blir en relativt lugn dag för mig imorgon. Fast … alla andra aktier kommer väl att dras med av vad som händer för dessa storföretag.

Nu ska vi se. De rapporterar en lönefredag. En vÃ¥rdag, det kommer troligen att vara underbart väder imorgon, i alla fall i Stockholmstrakten. Det är nästan sÃ¥ att man kan misstänka att de lagt rapporterna imorgon för att mildra effekterna … ve och fasa, de kommer att vara dÃ¥liga! Förutom för Ericsson, gissar jag. Jag tror de kommer att presentera en bra rapport. Men det spelar ju ingen roll vad Ericsson gör, aktien gÃ¥r i alla fall ner.

OK … nu kunde man ju inte veta att det kommer att bli vackert väder imorgon, den dagen man bestämde rapportdatum, men sannolikheten mÃ¥ste ju ha ansetts ganska hög för detta faktum.

Lite spännande dag blir det …

Häromdagen filosoferade jag lite kring val av aktier i Börs-SM, i samband med en omplacering. Jag noterade bl a att de som ligger bra till i tävligen har NeoNet och Digital Vision i sina portföljer. När jag gjorde omplaceringen valde jag att inte ta rygg på ledarna i tävlingen, pga min bristande kunskap (känsla) för just de företagen.

Just idag, när jag kollar på listan över Vinnare och Förlorare på DI, är jag ganska nöjd över att jag inte valde dessa aktier. Mina nya val, EpiCept och Intrum Justitia, skulle köpas idag, men syns ännu inte i depån.

Biotage, som jag sålde i fredags, köptes in till min depå för 9,5073 kronor. Dvs, Aktieinvest lyckades träffa den absoluta toppkursen för denna aktie under den period (10 dagar) inköpen gjordes. En rejäl topp dessutom, som tycktes vara under en dag. Det finner jag ganska märkligt, eftersom nästan detsamma tycks gälla Scania, som jag också sålde i fredags. Vid en snabb koll tycks detta gälla även BioGaia och SkiStar, de två sista aktieslagen i min portfölj. Och dessa aktieslag har inte haft sina toppar på samma dag.

Detta är nÃ¥got jag mÃ¥ste undersöka vidare en annan dag, när klockan inte närmar sig midnatt … Hur kan slumpen vara sÃ¥ - samstämmig?!

Läs även andra bloggares åsikter om Börs-SM, aktier, Biogaia, Skistar, Biotage, Scania

Min start-portfölj i börs-SM har inte haft någon lysande utveckling hittills, vilket är tragiskt med tanke på att jag tänker vinna. Dags att göra något åt det alltså. Min portfölj innehöll från början BioGaia, SkiStar, Scania och Biotage. Av någon anledning lyckades Aktieinvest köpa på sig dessa aktier just en dag när de hade en tillfällig topp, jag fattar faktiskt inte riktigt hur köpkurserna kan ha blivit så höga som de är. Inte för att jag har haft stenkoll varje sekund, men lite koll höll jag under inköpsperioden. Men det är inget att göra åt, utan nu är det framåt som gäller. Mina tankar kring valet av aktier beskriver jag i detta inlägg.

Biotage kanske kommer att köpas upp, men hittills har de gått ner och jag kan inte vänta längre, alltså åker den ur portföljen. Scania, efter turbulensen med VW:s köp, går samma väg. BioGaia behåller jag, liksom SkiStar. In i portföljen kommer EpiCept, som är ett synnerligen spekulativt val, de har sjunkit med ca 90% på ett år, och Intrum Justitia.

Här är inte läge för några djupare analyser, utan chansningar och gissningar på vilka aktier som kan gå riktigt bra i år. Det handlar om att gissa förhoppningar och tro. Förra året gick spelbolagen bra. Kommer de att gå lika bra i år?

För att vinna behöver aktieportföljen ungefär dubbla sitt värde, gissar jag. För att få en känsla för hur aktierna behöver stiga gör jag ett litet räkneexperiment för BioGaia och EpiCept.

I torsdags, den 17:e april, var slutkursen för BioGaia 34,20 kr. Jag tycker att en ökning med 150 % vore bra för min tävlingsportfölj, dvs den 10 december 2008, på tävlingens slutdag ska kursen vara minst 84,70 kr. Jag kan beräkna en linjär tillväxt för aktiekursen, så att jag t ex varje måndag kan kolla att slutkursen för BioGaia följer planen (dvs att öka 150% under året). Nu fluktuerar kurserna endel och jag vill ju inte sälja i onödan på en tillfällig avvikelse från tillväxtkurvan, så jag beräknar BioGaias standardavvikelse sedan årsskiftet, den är 1,65 kronor (baserad på en linjär anpassning som medelvärde). Med vanlig intervallskattning för en normalfördelad stokastisk variabel, kan man beräkna att aktiekursen, om den följer planen, med 95 % sannolikhet kommer att variera inom intervallet +/- 1,96*s. Så jag ansätter en gräns just för -1,96*s. Om aktiekursen går under den linjen, byter jag ut den. Det får bli min strategi.

Grafen visar BioGaias kursutveckling från årsskiftet till 17 april (den gröna linjen). Om man extrapolerar medelutvecklingen linjärt kommer den att följa den röda linjen och nå en slutkurs om 53,30 kronor den 10:e december. Men jag vill ju ha 150% avkastning, och då ska aktiekursen följa den blå (översta) linjen. Den lila linjen, parallell med den blå är -1,96*s-linjen, den som avgör om jag ska sälja eller behålla. Jag anser det inte fullständigt orimligt att aktien någon gång under året ska börja följa en brantare lutning, så än så länge behåller jag BioGaia.

När jag gör motsvarande beräkning för EpiCept, som jag just tagit in i portföljen, ser det ganska roligt ut:

Fortsätter aktiekursen som i början av året kommer EpiCepts aktiekurs att kollapsa i juni. EpiCept måste vända och följa den gröna kurvan, för att den ska nå målet om 150% avkastning under året. Slutkursen kommer då att vara 7,10 kronor. På fundamentala grunder vet jag inte alls om det är rimligt, med tanke på att företaget just nu har problem att få ett av sina läkemedel godkänt i Europa. Men, som spekulation känns det inte alls orimligt. Och för att vinna måste man nog göra endel spekulativa köp. Det duger inte att köpa ABB eller Getinge tror jag, som jag gör till min långsiktiga portfölj.

När jag kollar pÃ¥ de aktier som man kan välja pÃ¥ i Börs-SM, märker jag ocksÃ¥ att jag gärna hÃ¥ller mig till de bolag jag kollat pÃ¥ förut och har lite “känsla” (mer eller mindre inbillad) för. De som ligger i topp i Börs-SM har företag som NeoNet och Digital Vision i sina portföljer … men jag har ingen känsla alls för ett företag som jobbar med förbättrad bildbehandling, även om jag förmodligen kan förstÃ¥ algoritmerna för det. Jag har ingen känsla för hur eftertraktat det är, jag har ingen känsla för om utvecklingen för företaget kommer att fortsätta. Vilket betyder att jag hÃ¥ller mig till min kända bioteknikskara av aktier. Det är en klar begränsning.

Läs även andra bloggares åsikter om Börs-SM, aktier, privatekonomi, strategier

Flera av de resonemang jag lyssnade på igårkväll om aktiemarknaden var synnerligen intressanta. T ex det som handlade om nuvarande värdering på börsen. Index har sjunkit sådär 30 % (en vanligt florerande siffra som jag inte kollat upp exakt) sedan toppen, och många företag har starkt pressade aktiekurser.

Vi kan därmed fÃ¥ se endel uppköp, förutspÃ¥ddes. Uppköp brukar vara trevligt för aktiekursen, för enskilda aktieägare, sÃ¥vida de inte gÃ¥r till som i Scania. Ska man satsa pÃ¥ att hitta uppköpskandidater dÃ¥? Rekommendationen frÃ¥n talarna var att inte ge sig pÃ¥ en sÃ¥dan strategi, dÃ¥ den är väldigt riskfylld. “Antingen tjänar man pengar, eller sÃ¥ förlorar man pengar“, som nÃ¥gon sa. Det pÃ¥stÃ¥ende kan man väl säga täcker hela spännvidden i att göra aktieaffärer. Som vanligt fÃ¥r man försöka sig pÃ¥ en gissning, eller bedömning av sannolikheter och konsekvenser.

Men visst blir man lite sugen på att hitta de där uppköpskandidaterna, när man ser vad som händer med aktiekursen i Sigma, TietoEnator och som idag i Telia Sonera? Med tanke på den trista händelseutvecklingen på börsen, och att aktiviteterna just nu mest handlar om övervakning, vore det roligt att krydda med några chansningar av den typen. För nöjets skulle kanske det räcker att bara leta?

Er utsände är just hemkommen från Avanza-dagen i Globen med inslag som

• “Har börsen en egen psykologi?” - C-G Gyllenram och Tony Ugrina pÃ¥ Ability Asset Management,
• “Sveriges roll pÃ¥ den globala spelplanen” - Leif Pagrotsky,
• “Är de nya kapitalisterna ett hot mot smÃ¥spararna” - Sophie Nachemson-Ekwall, och
• “Att lyckas i affärer - det är väl bara tur” - Sven Hagströmer och Mats Qviberg

bland flera föredrag/intervjuer. En mycket intressant avslutande “paneldebatt” diskuterade börsläget 2008 och deltagarna gav sina hetaste aktietips.

Lite ny inspiration kom vi allt hem med, och nÃ¥gra nya resonemang att fundera över, som Mats Qvibergs uttalande att “Bankaktier är inget för änkor och faderslösa” till exempel.

Läs även andra bloggares åsikter om avanzadagen, aktier, börsen, sparande

När jag slösurfade runt lite på ekonomisajter, läste jag detta i DN:

Ã…nej, *suck*, vad trist, och en massa annat pessimistiskt hann jag tänka innan jag läste raden under: “Tokyo föll med 0,7 %. Investerare plockade hem vinster”

Föll med 0,7 % ???? Med en sådan rubrik hade jag förväntat mig 7 % nedgång! Minst! Fast det är klart, då skulle de ha en bild med japanska kamikaze-yuppies också.

När man har stora rubriker för en dylik normal index-rörelse, mÃ¥ste det betyda att man saknar nÃ¥got att skriva domedagsprofetior om … Jag kan se tvÃ¥ alternativ. Det ena är att alla börjar bli fullständigt utmattade och blasé pÃ¥ dessa kraftiga upp- och nergÃ¥ngar, sÃ¥ man skriver av slentrian stora rubriker. Det andra alternativet är betydligt trevligare, och det är att det vänder nu. Media försöker bara krama ur de sista dramatiska dropparna ur denna börsnedgÃ¥ng.

Det är dags att investera!