Förmera - om privat ekonomi

De fasta kostnaderna har ökat i ett slag. Efter mycket kalkylerande och vägande av för- och nackdelar bestämde jag mig att bifalla den ansökan barnen lämnat in. Tre nya familjemedlemmar kommer därmed att kräva sin del av den gemensamma kakan. Efter en initialkostnad på ca 1500 kronor estimerar jag de fortsatta månadskostnaderna till

• frön - 10 kronor
• sandpapper&snäckskal - 20 kronor
• kraftfoder - 5 kronor

Allt som allt en summa om 35 kronor per månad. Jag tror att ekonomin kommer att klara av detta. Frågan är om mitt sinne för välsopade golv kommer att klara det. Men jag måste säga att Morris, Glenn-Molly Moon och Nelly, som undulaterna heter för dagen, redan tagit varsin plats i våra hjärtan.

Djur är bra för barn. Sägs det. Andra saker som är bra för barn är möjlighet att tjäna lite extra pengar och lära sig förstå pengars värde. Således la jag fram förslaget att barnen skulle få göra rent stenläggningen från de målarstänk jag åstadkom förra året, mot skälig betalning. Vi ska löneförhandla. Och jag måste säga att viktigheten i det jobbet ser jag som ganska hög. Barnen är skickliga förhandlare, de såg genast ytterligare möjligheter. Som att städandet av undulaternas bur borde vara en inkomstbringande verksamhet. Men där satte deras mamma stopp. Skötseln av undulaterna ingår i undulatavtalet. Jag har finansierat köpet och kommer att finansiera uppehället, alltså städar barnen. Med viss hjälp av mig, eftersom jag varken vill ha frön, sand eller snäckskal i hela köket.

Läs även andra bloggares åsikter om barn, ekonomi, undulater, inkomster

Barnen växer. De växer ur sina kläder. Detta är särskilt tydligt vid säsongsbyte. Nu är det dags att byta vinterjackor mot vårjackor, vinterkängor mot vårskor. Och plötsligt inser man att de blivit en decimeter längre under vintern, och att fötterna växt ett par storlekar. Hur kan de växa i vintermörkret?! Vi äter tydligen alltför, för tillväxt, stimulerande mat. Hädanefter blir det något ensidigt, pizza eller gröt, what-ever.

Det var bara att packa in familjen i bilen och åka till köpcentrat. Shopping, det är verkligen inte min favoritsysselsättning, särskilt inte tillsammans med tre bångstyriga barn som hellre ville leka med kompisar, och som endast medelst hot och mutor gick att lura med. Skor och jackor skulle köpas.

I första sportaffären var det svårt att få sönerna att fokusera, de ville hellre titta på skateboard.

Denna mamman blev lätt desperat när affär efter affär inventerades efter lämpliga kläder. Så kom vi till H&M, där var köerna långa, alla var hungriga och mamman började svettas över svårigheterna att hitta det som borde hittas. Då gick barnen till attack, deras känsliga sinnen registrerade en svaghet i mammans annars oklanderliga shoppingkaraktär. När vi hittat jackorna, och mamman började känna sig lite lättad, föll de bångstyriga barnen i shoppingmod och såg framför sig hela garderober som borde uppdateras. En huvjacka saknades här, tuffa bälten där och kepsar behövs ju nu till våren. Dottern argumenterade för matchande byxor till den utvalda jackan. Och mamman i sitt svaga tillstånd lät sig utan vidare motstånd övertalas. Vad som helst för att komma fort därifrån.

Resultatet för dagen blev jackor till alla och skor till 2/3. Mission accomplished. Att det sen blev endel grejer utöver det, fÃ¥r ses som casualties of war. Jag tröstar mig med att vi handlade det mesta pÃ¥ H&M, där jag har aktier i bÃ¥de min egen och i barnens depÃ¥. Vi handlade alltsÃ¥ i princip till oss själva … Jag förväntar mig en stigande aktiekurs imorgon, rentav.

Efter detta gjorde jag dessutom ren förtjänst. Jag köpte ett par skor till mig själv. De hade kostat 800, och var nu nedsatta till 390 kr. Jag tjänade 410 kronor! Det var som att jag fick 410-390 = 20 kronor för att få dem till och med!

(PS. Jag hoppas ingen hÃ¥ller med mig om ovanstÃ¥ende beräkning av förtjänsten vid skoköpet … DS.)

Läs även andra bloggares åsikter om Barn, budget, shopping, HM

Hur ska man veta hur stor buffert man behöver skaffa sig? Hur mycket kan man lägga på att bo? Hur mycket behöver man ha att leva på när räntor och amorteringar är betalda? Men en avbetalning på 500 i månaden klarar vi väl?

Om vi börjar med bufferten. Vad ska den vara till egentligen? Vad kan det snabbt behövas pengar till? Det vet man ju egentligen inte, om man visste behövde man inte fundera. Men om man bor i hus, vad kan hända? Vattenskador och maskiner som går sönder. Kylskåp och frys, det behöver man snabbt nya. Ett nytt kylskåp kostar kanske 10 000 kronor. Hade man en buffert på 10 000 kronor varje år, får inget mer gå sönder innan man kan spara till en ny. Och hur lång tid tar det?

Vattenskador är trist. Man får åtminstone betala självrisken själv. Är golvet gammalt blir det avskrivningar på det också, så man får lägga till några tusen till för att få in ett nytt golv. Var det elementet som gick sönder? Efter 30 år får man ingenting för gamla element. Ett nytt element kostar runt 6 000 kronor (vattenburet). Säg att det blir 10 000 sammanlagt.

Bilen dÃ¥? Ett nytt avgassystem kostar nÃ¥gra tusen. Varenda pryl som mÃ¥ste bytas kostar nÃ¥gra tusen eller mer … Även om man gör avsättningar för normal service varje Ã¥r, tillkommer kanske en “engÃ¥ngskostnad” dÃ¥ och dÃ¥, säg 5 000.

Så vad behöver man ha i buffert? Man behöver kanske ha ett kylskåp, en vattenskada och ett avgassystem, och lite till i buffert. Dvs 30 000 - 40 000 kunde vara bra att ha. Säg att du måste köpa ett nytt kylskåp, 10 000 kronor, hur lång tid tar det för dig att fylla på bufferten med de 10 000 kronorna? Tar det lång tid, mer än ett år, kanske din buffert behöver vara större. Säg 50 000 kr. Och de pengarna måste vara lättillgängliga. Sorry, ingen bra avkastning där inte!

Hur mycket behöver du ha att leva på då? Vi säger att du har 12 000 kronor kvar när du avsatt pengar till sparande (långsiktigt (mer än tio år) och kortsiktigt (semester) sparande, samt till att öka bufferten), räntor/amorteringar och andra fasta kostnader. De 12 000 kronorna ska vara till mat, resor till jobbet, kläder, aktiviteter och övrigt (en tur till IKEA kanske?). Av det går 4000 kronor till mat till familjen och 2000 kronor till bensin.

Du har sextusen kvar till att roa dig och köpa kläder för! Låter det supermycket? Du kan handla vad-du-vill? Eller inte.

• Ett par skor, 1 000 kronor, sÃ¥klart! 5 000 kvar.
• Ett par jeans och en tröja, inget särskilt fashionabelt, 1 000 kronor till. 4 000 kvar.
• Du behöver köpa alvedon och hostmedicin, receptfritt, för barnen är sjuka en vecka. 200 kronor gick där. 3 800 kronor kvar.
• Men en utekväll i mÃ¥naden kunde man väl unna sig? Middag och en pubrunda. Hoppsan, 1 000 kronor väck. 2 800 kvar.
• Mysa med ett trevligt magasin i soffan pÃ¥ kvällen ibland? 200 kronor borta i mÃ¥naden där. 2 600 kvar.
• Visst kan vi gÃ¥ ut pÃ¥ lunchen ett par-tre gÃ¥nger i mÃ¥naden? 200 kronor. 2 400 kvar.
• En bag-in-box räcker ganska länge, eller hur? 200 kronor. 2 200 kvar.
• Men faktiskt behöver barnen lite kläder, nÃ¥gra tröjor och byxor, 1000 kronor till alla tre. 1 200 kvar.
• Klippning? 300 kronor. 900 kvar.
• En väldigt liten runda pÃ¥ stan, nÃ¥gra ljus och en ny pläd till soffan. 200 kronor. 700 kronor kvar.
• NÃ¥gon gÃ¥ng om Ã¥ret betalas gymkortet, 1 800 kronor. Inte just denna mÃ¥nad, kanske, men det är 150 kronor per mÃ¥nad som borde avsättas för det. 550 kronor kvar.
• Fika med familjen ute, bara en gÃ¥ng i mÃ¥naden är ju inte sÃ¥ mycket? 200 kronor. 350 kronor kvar.
• Klasskassan? 100 kronor. 250 kvar. Det börjar kännas lite tight nu?

Och pengarna, 6000 kronor försvann pÃ¥ “ingenting” och pÃ¥ “mÃ¥sten” som klasskassan och kläderna till barnen.

Sen har vi den där prenumerationen pÃ¥ Privata Affärer som faktiskt kostar 50 kronor i mÃ¥naden, även om jag bara betalar en gÃ¥ng om Ã¥ret. Barnens veckopeng? 500 kronor eller mer i mÃ¥naden som försvinner där. Ju större de är desto dyrare …

1000 kronor är inte mycket om man ser vad man fÃ¥r. Ett par skor, eller en utekväll med middag. Eller nÃ¥gra ströshoppingar av tidningar, värmeljus, klippning och en vända pÃ¥ apoteket. “Ingenting”. Om räntan ökar 1 %-enhet, kostar ett lÃ¥n pÃ¥ 1,2 miljoner 1000 kronor mer i mÃ¥naden … SÃ¥ vilken marginal behöver du ha när du köper ditt hus t ex, till “ingenting”, räknat i skor, tidningar och utekvällar?

Mina barn har en ganska rolig syn pÃ¥ min ekonomi, vÃ¥r ekonomi. De tycker att jag kan köpa mycket mer saker för mina pengar än vad deras veckopeng räcker till. De har undersökt saken noga. PÃ¥ Toys’R'Us, när deras pengar inte räcker till de svindyra leksaker de vill ha, frÃ¥gar de om de kan fÃ¥ pengar av mig. Nej, säger jag, ni fÃ¥r spara. Man fÃ¥r spara till det man vill ha, säger jag och känner mig pedagogisk. Men de nöjer sig inte med det svaret. Har du inte sÃ¥ mycket pengar? SÃ¥ vad ska jag säga, jo, det är klart att jag har 750 kronor. Men mina pengar ska ju räcka till en massa saker säger jag, mat och bensin och kläder och sÃ¥’nt, till oss alla. Det tycks inte slÃ¥ an nÃ¥gon ton av förstÃ¥else. Men du har 750 kronor, dÃ¥, undrar de igen. Jag fÃ¥r ta till det tyngsta argumentet, jo, men jag sparar sÃ¥ vi kan resa allihopa, säger jag (de gillar att resa). De förstÃ¥r och slutar tjata. Visst kan jag säga Jo, jag har de pengarna, men de fÃ¥r inte ni till dem, men … dÃ¥ känns det som det mer är en maktdemonstration än nÃ¥got att förstÃ¥.

När vi kommer hem har äldste sonen kommit pÃ¥ en idé. Hur mycket tjänar du, undrar han. Jag talar lite motvilligt om det, lite svävande, tänker pÃ¥ att nu kommer alla kompisar och deras föräldrar fÃ¥ reda pÃ¥ det. Lön är inget vi talar om i absoluta tal ens pÃ¥ arbetsplatsen. Det är väl, som man brukar säga, av “historiska skäl”. Bra, dÃ¥ delar vi det pÃ¥ fyra, slÃ¥r han fast. Mamman, han och syskonen ska ha lika mycket, det är rättvist. DÃ¥ kan jag köpa den där lego-maskinen, planerar han vidare, en ny varje mÃ¥nad!

I det läget är det dags att säga … Nej, sÃ¥ gör vi inte, vuxna fÃ¥r pengar i lön för sina jobb, barn fÃ¥r veckopeng. Vi tar det där med hyra och matpengar en annan gÃ¥ng. Igen. Det är kul att diskutera med dem.

För 2008 har jag gjort en betydligt mer detaljerad budget än jag brukar göra. Jag har börjat tänka tanken att driva hushållsekonomin på samma sätt som jag i åratal drivit husets ekonomi (räntor, amorteringar, drift, underhållsbuffert samt endel andra fasta kostnader), med avsättningar och noggranna uppföljningar.

Barn kostar pengar, naturligtvis. Men hur mycket kostar de? Baserat på förra årets kostnader, har jag gjort följande uppskattning för i år:

Detta gäller tre barn mellan 8 och 11 år.

Veckopengen är 65, 55 och 55 kronor i veckan, om man inte äter godis. Väljer man att köpa godis, minskar veckopengen med 20 kr.

Presenter (1) är julklappar, födelsedags- och namnsdagspresenter till alla tre barnen.

Presenter (2) är presenter till andra barn i samband med dessa mängder av barnkalas.

Kläder, ja det är kläder och skor förstås. Även träningskläder ingår i det.

Aktiviteter är terminsavgifter för idrottsaktiviteter och annat (t ex Strövare).

Cyklar mm är dyrare “leksaker”, cyklar, inlines, skridskor, skidor och liknande. Den utgiften varierar per Ã¥r beroende pÃ¥ vad som behöver införskaffas. Just i Ã¥r behöver inga cyklar köpas i alla fall.

Försäkringar är olycksfallsförsäkring för barnen, vi har den i Trygg Hansa som när den tecknades ansågs vara den bästa försäkringen. Det är kanske dags att se över det där nu, det har gått några år.

Klippning, 4 gånger per år, 3 barn. På sommaren händer det dock att någon av sönerna föredrar trimmern istället.

Övrigt är pengar till insamlingar i skolan, till klasskassa, badpengar, fickpengar vid skolaktiviteter, skolfoto mm

Ytterligare utgifter som jag inte har med i tabellen är fritids med 630 kr/mån (den äldste slutar precis), samt mat (där kan man ju räkna ungefär efter konsumentverkets uppgifter).

Inkomsterna för barnen är barnbidraget på 3604 kr per månad. Och av det sparas 500 kr per barn och månad i aktiedepå. Dvs 2104 kronor täcks av barnbidraget.

I ovanstående sammanställning har jag inte heller räknat med semesterresor, t ex charter eller fjällresor där större boende, skidhyra, liftkort och skidskola tillkommer. Inte heller har jag räknat med kostnader för det större ordinarie boendet man behöver, eller ökade driftkostnader i el-, värme-, eller vattenförbrukning som tillkommer, när man är många i familjen.

När kan de börja dra in pengar till familjen, tro, de små sötnosarna?

Läs även andra bloggares åsikter om levnadskostnader, barn, budget, privatekonomi