Förmera - om privat ekonomi

Nu vet jag hur det hänger ihop! Jag har en teori!

Jag kom på den när jag läste om de norska bloggarna som sökt statlig lön för att blogga. De vill ha konstnärslön för sitt betungande bloggande. Nu länkar inte DN till bloggarna, men jag förmodar att vilka bloggar det är frågan kommer att spridas i bloggvärlden, och vips har de 200 000 besök på en vecka. Ett snabbt sätt att komma upp i kritisk massa (kritisk massa är ett begrepp som äger giltighet i såväl kärnreaktorer som för bloggar). Om de nu skriver någorlunda roligt/intressant, eller kanske rentav om mode, stannar endel läsare kvar, det kommer att få återverkningar på sökmotorträffar och sen kan de istället få reklamintäkter på bloggen av ett eller annat slag. Istället för konstnärslön.

Det är alltså så det har gått till när Blondinbella blev bloggprinsessa!

Via MUF finns kontakter med regeringen som gav henne konstnärsstöd (de flesta av er ansÃ¥g faktiskt att Blondinbella är kreativ, häromdagen, dvs det mÃ¥ste gÃ¥ under kategorin konst det hon skriver, ja inte litteratur kanske, men … performing arts eller nÃ¥’t kunde kanske passa) och besökare via det MUFfliga nätverket. NÃ¥r man kritisk massa pÃ¥ bloggen, pÃ¥ samma sätt som i en kärnreaktor (kritisk massa är vad som krävs för att uppnÃ¥ självunderhÃ¥llande kedjereaktioner), sÃ¥ fortsätter bloggbesöken av bara farten.

Voilà! Massor av besök etcetera etcetera!

Kan inte nÃ¥gon av er prova, jag skulle vilja verifiera denna hypotes ytterligare inför min framtida bok om framgÃ¥ngsrikt bloggande … .

Läs även andra bloggares åsikter om konstnärsstöd, statligt stöd, blondinbella, blogg

DI avslöjar i förbigÃ¥ende att dollarn nu är nere i 2 kronor …

Kaffemuggen på jobbet har en tendens att liksom laseras, eller snarare lackas, på insidan av kaffe. Tidigare diskade jag den varje morgon, ungefär, men jag har, av miljömässiga skäl, bestämt mig för att ransonera diskandet, jag brukar nöja mig med att skölja ur muggen bara. Man ska inte vara för renlig, då kan man få allergier.

En morgon tänkte jag att det är inte bara vattenflöde det är frÃ¥gan om för att lösa upp det intorkade kaffet, det är tryck ocksÃ¥. En snabb spolning med högt tryck mÃ¥ste ju vara det mest miljövänliga av allt! Tänkt och gjort. Det första försöket att tillämpa innovationen var inte sÃ¥ lyckosamt, ur miljöhänseende. Jag fick lov att använda mycket hushÃ¥llspapper för att torka upp allt vatten jag stänkte. Muggen blev fläckvis ren. Men sÃ¥’nt fÃ¥r man räkna med i utvecklingsfasen av en ny produkt.

Härmed överlåter jag alltså denna idé till en konstruktör, att utveckla min skrivbordsuttänkta högtryckstvätt för kaffemuggar på jobbet. Den ska förutom intorkat kaffe också klara av intorkad choklad, och det är faktiskt en ännu större utmaning kan jag säga!

Hugade spekulanter på idén kontaktar mig företrädesvis via mail. Ansökan ska också innehålla andra uppgifter av lämplig art, t ex en plan för hur royalties ska utbetalas till mig för försålda detaljer. Jag vill också se en areastänkberäkning innan tillverkningen startas, det är av yttersta vikt att man inte får sin dräkt och knytblus nerstänkta på morgonen innan dagens första kritiska möte.

Läs även andra bloggares åsikter om innovationer, företagsamhet, högtryckstvätt

Jag läste en krönika idag, Svenska chefer håller händerna på täcket. Och plötsligt förstår man hur det ligger till!

Lite fler skandaler, helst snaskiga sexskandaler med obskyra aktiviteter och mÃ¥nga personer inblandade, vill jag se! NÃ¥ja, se och se är väl inte direkt nödvändigt, men … Tänk om medias fokus skulle ligga pÃ¥ storbolagens chefer, istället för var-fokus-nu-är! VD:ars och styrelseordförandens göranden och lÃ¥tanden skulle hÃ¥rdbevakas, varje litet steg och uttalande skulle tolkas i ljuset av en möjlig skandal. Grävande journalistik kring Svanströms vandel fyrtio Ã¥r tillbaka i tiden? NÃ¥got gÃ¥r säkert att hitta!

Detta skulle ha mÃ¥nga positiva effekter. Fokus pÃ¥ VD:arnas sexskandaler kommer att …

• … göra att mÃ¥nga personer, som annars inte skulle brytt sig, eventuellt mot sin vilja, kommer att fÃ¥ lära sig endel om svenska företag och svensk industri
• … folk skulle bli förbannade pÃ¥ hur dessa personer kan bete sig, och därmed börja intressera sig för bÃ¥de politik och ekonomi
• … folk skulle bli avundsjuka pÃ¥ hur dessa personer kan bete sig och därmed börja intressera sig för att själva bli rika och kunna bete sig pÃ¥ samma sätt
• … journalisterna antagligen inte kommer att kunna hitta sÃ¥ himla mycket snaskigt, och därmed kommer folks fantasi att frigöras och förutom alla ekivoka tankar de kommer att tänka, kommer endel att spilla över till verkliga innovationer som för samhällsutvecklingen framÃ¥t!

Det finns säkert något negativt med fokus på VD:arnas obskyra liv och leverne, men lite får man ju ta för forskning och framsteg!

UPPDATERING: Det finns säkert någon Svanström lämpad att hamna i sexskandal, men jag menade faktiskt han, Ericsson-chefen, Svanberg. Det är så hopplöst med folk som heter *berg, *ström, *dal, *lund och liknande, jag kommer aldrig ihåg vilken ändelse de har i namnet.

Jag kan inte låta bli, det här är ju så kul! Och tänkvärt.

“FIRST YORKSHIREMAN:

Because we were poor. My old Dad used to say to me, “Money doesn’t buy you happiness, son”.

FOURTH YORKSHIREMAN:

Aye, ‘e was right.

FIRST YORKSHIREMAN:

Aye, ‘e was.

FOURTH YORKSHIREMAN:

I was happier then and I had nothin’. We used to live in this tiny old house with great big holes in the roof.

SECOND YORKSHIREMAN:

House! You were lucky to live in a house! We used to live in one room, all twenty-six of us, no furniture, ‘alf the floor was missing, and we were all ‘uddled together in one corner for fear of falling.

THIRD YORKSHIREMAN:

Eh, you were lucky to have a room! We used to have to live in t’ corridor!

FIRST YORKSHIREMAN:

Oh, we used to dream of livin’ in a corridor! Would ha’ been a palace to us. We used to live in an old water tank on a rubbish tip. We got woke up every morning by having a load of rotting fish dumped all over us! House? Huh.

FOURTH YORKSHIREMAN:

Well, when I say ‘house’ it was only a hole in the ground covered by a sheet of tarpaulin, but it was a house to us.

SECOND YORKSHIREMAN:

We were evicted from our ‘ole in the ground; we ‘ad to go and live in a lake.

THIRD YORKSHIREMAN:

You were lucky to have a lake! There were a hundred and fifty of us living in t’ shoebox in t’ middle o’ road.

FIRST YORKSHIREMAN:

Cardboard box?

THIRD YORKSHIREMAN:

Aye.

FIRST YORKSHIREMAN:

You were lucky. We lived for three months in a paper bag in a septic tank. We used to have to get up at six in the morning, clean the paper bag, eat a crust of stale bread, go to work down t’ mill, fourteen hours a day, week-in week-out, for sixpence a week, and when we got home our Dad would thrash us to sleep wi’ his belt.

SECOND YORKSHIREMAN:

Luxury. We used to have to get out of the lake at six o’clock in the morning, clean the lake, eat a handful of ‘ot gravel, work twenty hour day at mill for tuppence a month, come home, and Dad would thrash us to sleep with a broken bottle, if we were lucky!”

UPPDATERING 2008-03-29, 22:28: Christian skickade länken till YouTubefilmen nedan, den är helt underbart rolig!

Läs även andra bloggares åsikter om Four yorkshiremen

Färre kvinnor startar eget företag, än tidigare, trots regeringens satsning. Nu vet jag inte vad den satsningen bestÃ¥r i, men det spelar ingen roll för resonemanget nedan. Jag vet inte heller vad som skulle fÃ¥ fler kvinnor att starta eget företag. Om man inte …. skulle ta och lagstifta om det?! Kvotering! Dela företagandet lika! Vi säger sÃ¥ här, det skulle finnas en kvot för företag som startas, när manskvoten är full, fÃ¥r inga fler män starta företag förrän kvinnokvoten kommit upp till samma nivÃ¥. OK? Det blir väl bra?

Eller kanske ska man kvotera starta-eget-bidragen! Ja, självklart!

För att vara allvarlig … varför inte? Vill vi inte ha lite mer jämställt företagande i Sverige?

Läs även andra bloggares åsikter om företagande, kvotering, lagstiftning

När jag gick igenom räkningarna ikväll för att betala, slog det mig. En kul grej. Matematisk kuriosa. Den ränta jag betalar varje månad på bolånen, kan beräknas enligt formeln;

R*1000

Där R är (medel-)räntesatsen. Att den kan beräknas sÃ¥, beror faktiskt pÃ¥ en speciell egenskap hos det totala beloppet. Jag kanske kan lämna det som en gÃ¥ta till nÃ¥gon som gillar matematiska gÃ¥tor med “rimlighet” som randvillkor. AlltsÃ¥; Vilken egenskap hos lÃ¥nebeloppet gör att räntan kan beräknas pÃ¥ det sättet? För att underlätta kan jag berätta att jag inte amorterar pÃ¥ lÃ¥net, i meningen mÃ¥nadsamorterar.

Träning är bra för välbefinnandet, det vet vi. Man orkar mer, håller sjukdomar och allehanda krämpor (som rygg- och nackont) stången. Det är ju bra för både samhällsekonomi och ens privata ekonomi. Nu är det bevisat också, att motion gör våra celler yngre.

Då är det ju några saker man får tänka på här. Om man lever längre, kommer man ju livet att kosta mer också, det påverkar upplägget på ens sparande. Det får jag kanske återkomma till, den beräkningen.

Men träning kostar också, det gäller att optimera. Jag har gjort en beräkning för egen del. Jag brukar träna på gym, och jag springer. Ibland simmar jag, men de första två är mina huvudsakliga träningsformer.

Jag räknar med att gymträningen kostar 2100 kr om året, då är 1800 kr av min arbetsgivare subventionerat träningskort. 300 uppskattar jag i genomsnitt för träningskläder, jag köper kanske någon tröja om året. Det mesta jag har kör jag i åratal, jag är inte särskilt gymfashionistisk. Löpningen kostar främst i skor, jag köper nya vartannat år ungefär, det beror på hur mycket jag springer. Jag räknar med 750 kr/år.

I exemplet nedan räknar jag högt, 300 träningsdagar om Ã¥ret, ungfär sex dagar i veckan. I medel kostar dÃ¥ träningen 9,50 kr per gÃ¥ng. Men gymmet är dyrare än löpningen, sÃ¥ med vilken fördelning av gym-/löpträning ska jag ha för att kostnaderna ska bli lika, per gÃ¥ng? Det ser man i diagrammet nedan. Det visar sig att 74% gymträning, och 26 % löpträning, i pass räknat, kommer att ge jämn fördelning av kostnaderna mellan träningsslagen. Ett slags ekonomisk optimering av träningen … Träningsmässigt skulle jag nog vilja ha fördelningen tvärtom faktiskt. Jag fÃ¥r fundera pÃ¥ vilken parameter som är viktigast att optimera!

PS. För jämn ekomisk fördelning mellan träningsformerna, spelar antalet träningsdagar per år ingen roll.

Läs även andra bloggares åsikter om motion, träning, privatekonomi, ekonomi

” … samt torsdagens Philadelphia Ost Index för januari …” läser jag istället för Philadelphia Fed Index, i en Redeye-artikel. Och det är ändÃ¥ efter lunch, sÃ¥ jag är inte hungrig. Kanske är jag sÃ¥ fed up av räntesnack, sÃ¥ hjärnan automatiskt riktar om mot andra mÃ¥l?