Förmera - om privat ekonomi

Det senaste halvåret, eller kanske längre tid, har jag känt att jag legat lågt med i alla fall investerarviljan. Jag har varit nästan helt passiv med mina aktier och fonder, varken sålt eller köpt. Jag har knappt ens kollat till mina depåer och fondkonton, eftersom jag vetat att det åtminstone gått ner. Eftersom jag vetat vad jag haft har det i alla fall inte varit total katastrof, häromdagen kollade jag att mina aktier gått ner ca 25 %, vilket ju i alla fall slår index, om man ska vara positiv, har jag tillåtit mig att vara medvetet passiv på obestämd tid.

Men nu känner jag hur det börjar ploppa upp lite investerarlusta igen. Undrar om det beror pÃ¥ min nästan magiska intuition, att det faktiskt kommer att se ljusare ut nästa Ã¥r, eller om det bara är normal “nytt-Ã¥r-nya-tag“-känsla?

Jag räknade på sparandet och kom fram till att med lite luft i kalkylerna bör sparandet kunna ökas till ca 28 % av nettoinkomsten. Vilket vore väldigt trevligt. Jag ska genast göra om överföringarna så att detta förverkligas från januari. Då räknade jag med att jag och mina tre barn på halvtid kommer att behöva 12 000 kr/mån att spendera på mat, bensin, fritidsaktiviteter, kläder och annat mer eller mindre onödigt. Boendet är betalt då, liksom bilförsäkring, bilservice, fritids. TV/telefon/bredband räknar jag till driftkostnader. Och sambon får göra egen kalkyl (eller så erbjuder jag mig att göra den också ;-)).

Så smått har mina tankar börjat vandra över till ekonomiplanering för nästa år. Möjligheten till lång sammanhängande ledighet med litet uttag av semesterdagar tänker jag utnyttja och följdaktligen blir det en ledighet på nära tre veckor. Och då ska man väl hinna med att se över ekonomi, göra årsbokslut och lägga upp planerna för nästa år.

Jag leker med tankar pÃ¥ att öka sparandet. Jag gillar att överraska mig själv. Till exempel gjorde jag igÃ¥r upptäckten, eller snarare Ã¥terupptäckten, av ett depÃ¥konto. Jag visste sÃ¥klart att jag hade det, men det har inte funnits aktivt i mina tankar pÃ¥ ett Ã¥r. Och sparandet pÃ¥ det, en tusenlapp i mÃ¥naden, Ã¥terkom förstÃ¥s som en glad överraskning. Jag tänkte bestämma mig för att öka sparandet, med nÃ¥gra tusenlappar. Inte för att jag gjort noggranna överväganden och sett att det finns uttrymme för det, utan tvärtom … man gör av med det man har tillgängligt, och har man mindre tillgängligt borde man göra av med mindre pengar. Och pengar försvinner inte av sparande, de finns ju där. Och med min förmÃ¥ga att glömma bort de pengar som sparas, borde det finnas goda förutsättningar att lurspara till mig själv!

Jag skulle vilja, under en period, pröva att leva på det som banken tycker att man ska ha kvar att leva på för att få lån. En summa jag tycker är ganska låg. Om vi ska leva på det blir det många sköna pengar att spara nämligen. Och de pengarna som sparas kunde ju få gå till det framtida huset som vi aldrig tycks hitta. Eller något annat trevligt, för all del. Antagligen kommer jag att få göra undantag direkt eftersom det förmodligen inte antas att man pendlar med bil till sin arbetsplats. Men den eftergiften kommer jag att göra. Trots att jag har god koll på var vi gör av med pengar på, har jag svårt att se vad som kan sparas in. Jag tycker inte alls vi är slösaktiga nämligen.

Ett intressant experiment!

Läs även andra bloggares åsikter om Sparande, årsbokslut, strategi, privatekonomi

Nu har semestern börjat, och vi har börjat planera lite resande. Kostnader antecknas för att en bra skattning ska kunna göras, och för att få lite kontroll på semesterbudgeten. Rimliga poster:

• hotell
• bilresa
• mat ute
• nöjen

Sen måste man ta hand om det som är hemma, och för att slippa strula med grannar och post, beställer jag lagring av posten.

Men, det finns ytterligare utgifter som man inte fÃ¥r glömma … lyxsemestern för undulaterna, dvs inkvartering i djuraffären, dÃ¥ ingen i omgivningen tycks känna sig manad att ens för en vecka omhänderta de tre skönsjungande skönheterna. Varför har helt plötsligt alla “planer”?? Märkligt. NÃ¥ja, en vecka med likasinnade kan man väl unna de smÃ¥ djuren. Det blir ca 500 kronor för den nya posten i semesterbudgeten.

Läs även andra bloggares åsikter om semester, budget, undulater

Jag har inte funderat pÃ¥ semestern sÃ¥ mycket än. VÃ¥ren är vanligen en ganska hysterisk tid pÃ¥ alla fronter. Jobb förstÃ¥s. Deadlines. Tjänsteresor. Och annat. Barnens aktiviteter avslutas, företrädesvis med “familjeträffar”. Det grillas, badas, tältas, cyklas, vandras och fikas i det oändliga. TrädgÃ¥rden ska fixas till. Det är en prioriterad aktivitet för mig. Det är roligt, avslappnande, sensuellt och vackert med en grönskande trädgÃ¥rd. Eventuella reparationer och smÃ¥byggen pÃ¥börjas (men brukar inte slutföras förrän framÃ¥t frost). Skolan slutar och sommarlovet börjar. Och man jobbar nÃ¥gra veckor till, i ännu högre tempo för att bli “klar” (i alla fall med nÃ¥gon etapp) till semestern.

Plötsligen drabbades jag av semesterlängtan. Dum som jag var kollade jag nämligen på semesterbilder från förra året:

En vecka kvar. Och jag har inte funderat sÃ¥ mycket, mer än att vi ska Ã¥ka iväg nÃ¥gonstans och bo pÃ¥ hotell, äta hotellfrukostar, gÃ¥ ut och äta pÃ¥ restauranger, och se oss omkring. Barnen gillar lite lyx sÃ¥där. Och jag med. Läge att kolla semesterkontot kanske …

Läs även andra bloggares åsikter om semester, bad

Ja, vad kostar det egentligen. Vi lägger ca 7000 kr pÃ¥ sÃ¥’nt man köper pÃ¥ Coop och ICA Maxi, per mÃ¥nad, vilket inte bara är mat utan ocksÃ¥ endel hygien, tvättmedel och liknande. En eller annan DVD-film kan ocksÃ¥ slinka med. Ungefär 230 kronor per dag alltsÃ¥. Tänkte det kunde vara kul att räkna lite pÃ¥ hur de fördelas, sÃ¥ jag räknade vad denna helgs middagar kostar;

I går grillade vi utskuren biff och åt sesampotatis och sallad till det. Barnen drack Fanta, vilket de brukar få en av dagarna i helgen. Annars är det mjölk som gäller. Vi vuxna drack ett par glas var av det synnerligen goda Barone Ricasoli, på box. Eftersom jag inte vet vad allt kostar exakt (även om jag just såg att både ICA och Coop numera listar kvittona i alfabetisk ordning!) har jag gjort endel approximationer;

Totalt knappt 250 kronor (50 kronor per person). Det är ganska billigt för en sådan måltid om man jämför med att äta samma mat på restaurang.

I dag blir det Kycklingben med heta böner, ett recept från Allt om Mat. Barnen dricker mjölk, vi vuxna vatten. Kostnaden för det blir;

En middag som kostar ungefär 100 kronor (20 kronor per person).

Det är ganska intressant att se att även “smÃ¥saker” och sÃ¥’nt man har i skafferiet och kylen, som bönor, krossade tomater och rödlök ändÃ¥ kostar endel. Kycklingben är extremt billig mat, men stÃ¥r för bara 20% av kostnaden, tillbehören kostar endel. Om man bara stekte kycklingbenen och Ã¥t dem med ris skulle det vara väldigt billig mat … men ganska trÃ¥kig.

Eventuellt kanske jag lyckas uppbÃ¥da entusiasm nog att göra en beräkning för en hel mÃ¥nad av varje mÃ¥ltids kostnad … jag skulle tro det varierar en hel del.

Läs även andra bloggares åsikter om matbudget, mat, privatekonomi, matkostnad

En trevlig sak kommer att inträffa i april. Fritidsavgiften sänks med 420 kronor, eftersom äldste sonen slutar bevista denna förträffliga inrättning. Och av alla ekonomibloggare har jag lärt att glädjas åt alla små och stora plusposter i ekonomin. Nu ska här sparas mer, tänkte jag, tills jag insåg att denna utgiftsminskning redan är diskonterad i min förnämliga budgetering av årets fasta kostnader. När jag bestämde månadsöverföringarna till fastakostnader-kontot detta år, tog jag nämligen hänsyn till denna minskning, och därför spelar den ingen reell roll alls.

Fy vad trist med sÃ¥’n koll pÃ¥ ekonomin! Det hade varit roligare om det kommit som en glad överraskning! Ã… andra sidan är kanske glädjen av en sÃ¥dan positiv överraskning inte värd irritationen över en eventuell negativ överraskning, som skulle kunna inträffa om man sÃ¥g fasta kostnader som happenings i ekonomin.

Istället får jag se det som att budgeten tycks hålla än så länge. Mitt enda bekymmer, för tillfället, om man bortser från de analyser jag gör på jobbet nu, är de otroligt höga elräkningarna som dyker upp, inte då och då, utan vid rätt tillfällen faktiskt, de är orimligt höga. Var är läckageströmmarna?! Kopplar Utomjordningar in sig på vårt elsystem på natten och snor el till sitt rymdskepp (borde inte sådana prylar drivas av solpaneler för övrigt, det kan inte vara roligt att ha tomma batterier bortom Pluto)? Förmodligen finns det en naturlig förklaring, som att vi använder mycket el till golvvärmen och handdukstorken i badrummet eller så, och den ska jag gå till botten med nu.

IgÃ¥r skrev jag om att göra matlista och att veckohandla, som ingÃ¥ende i det ekonomiska “tänket”. I praktiken funkar det ju inte alltid, men det brukar lösa sig ändÃ¥, jag har en ungefärlig reservlista i huvudet för dylika situationer. Idag behövde jag handla, men hade inte hunnit göra lista, sÃ¥ pÃ¥ vägen frÃ¥n jobbet tänkte jag ut mat för nÃ¥gra dagar:

Torsdag: Fritidsaktivitet för tvillingarna, korv och bröd. Till oss andra kabanoss, kikärter och pasta.
Fredag: Phad Thai med kyckling
Lördag: Grillspett, ungsstekt potatis
Söndag: Lasagne

Grönsaker har vi alltid till maten.

Ja, och sÃ¥ gÃ¥r det Ã¥t mjölk, juice, bröd, grönsaker, frukt, nÃ¥gra luncher men dÃ¥ finns bacon & gravad lax i kylskÃ¥pet, ugnspannkaka kan man alltid göra. När jag handlade idag funderade jag pÃ¥ om det blev dyrt eller relativt billigt. Jag brukar inte göra matlistor för att det ska vara “billig mat”, billiga maträtter, jag handlar sÃ¥’nt vi är sugna pÃ¥ och gillar bara, men jag handlar aldrig (eller det är väl bäst att säga mycket sällan) färdigmat eller halvfabrikat (beror iofs pÃ¥ hur man definierar det, för ibland som idag köper jag kryddblandningar).

Men jag är lite sugen på att anta utmaningen att laga god mat som kostar säg hälften så mycket som vi brukar handla för, en månad, som ett experiment. Får se om jag genomför det.

Nu är det snart grilltider, och vi älskar grillmat. Även om jag gärna grillar lax och kyckling, blir det mest kött. Och mer kött än vintertid. Rött kött är dyra proteiner, men goda .

Mycket grönsaker och frukt blir det. Allt kommer att räcka över helgen. I frysen finns utskuren biff och fläskfilé till grillningen. Kycklingfilén kommer att räcka till 2 middagar till ungefär. Man kan se att 10% av inköpen ungefär gick till sinnliga njutningar (det kan mat ocksÃ¥ vara pÃ¥ ett mer indirekt sätt). Fyra dagar för 685 kronor, det stämmer ganska bra med medelinköpen för en mÃ¥nad (inkluderar mat, hygien och förbrukningsgrejer, sÃ¥’nt man köper pÃ¥ Coop och ICA Maxi).

Det går säkert att hitta billigare av allt om man åker runt lite, men jag skattar också tiden högt, och anser mig inte vilja spendera mer tid med matinköp än jag gör.

Givetvis måste vi ha gott vin till grillningen. Vad sägs om 29002 Allesverloren Shiraz, ett utmärkt vin?!

Jag läste Stormriks spartips, konkreta tips på hur man kan minska sina utgifter. Sen funderade jag över vad jag själv gör för att minimera utgifterna.

Den viktigaste åtgärden är att ha kontroll på utgifterna, veta vart pengarna går. Att göra budget och föra kassabok. Så man ser vilka utgifter som ska täckas av vilka inkomster. Så att man inser att utgifterna måste täckas av inkomsterna! Och så att man ser att man faktiskt kan bestämma vad man vill lägga sina pengar på! När man har fått koll på pengaflödet, bestämmer man vad man vill göra med pengarna. Efter det bestämmer man hur man ska komma dit. Att få ordning på ekonomin är lite som att gå ner i vikt, eller börja träna regelbundet. Man måste vara motiverad! Man måste inse att de där uteluncherna faktiskt har inverkan på vilken semester man kan ha, eller hur många aktier man kan köpa i slutet av månaden. Och att det är upp till en själv att fixa det! Det går!

Egentligen är det enkelt. Det här är mina inkomster, det här är utgifterna jag vill ha (kan tolerera), det här vill jag spara. Sen får man se till att komma dit. Hur svårt kan det vara?

Jag tycker det är urtrist att snåla. Däremot försöker jag göra smarta val av utgifter.

• Som att göra matlista och veckohandla. Som att hÃ¥lla koll pÃ¥ räntorna och räkna pÃ¥ hur jag ska lägga dem i olika delar för att kombinera en viss trygghet och kontroll pÃ¥ utgifterna, men samtidigt göra dem sÃ¥ smÃ¥ som möjligt.
• Som att kolla upp försäkringar. Ibland köper jag saker som är billiga “slit och släng”, ibland köper jag dyrare saker med kvalité. Det beror pÃ¥ vad jag tror om hur billigt det blir pÃ¥ sikt.
• Som att ställa mig frÃ¥gan varje gÃ¥ng jag tänker köpa nÃ¥got “Behöver jag/vill jag verkligen ha det här (jämfört med nÃ¥got annat)?”, “Kommer jag att använda det här?”. Men ibland är det roligt att shoppa, och dÃ¥ bestämmer jag i förväg att inte ställa de där frÃ¥gorna, annars blir det ändÃ¥ inte roligt …

Det är viktigt att man har roligt, att man trivs, att man inte gnetar ihjäl sig. För om man inte gör det, hur ska man orka vara ekonomisk någon längre tid?

Så min mest konkreta sparidé är egentligen att skaffa en inställning till privatekonomin;

Skaffa kontroll på ekonomin, inse att inkomsterna ska täcka utgifterna. Det är du som bestämmer!

Läs även andra bloggares åsikter om sparidéer, ekonomi, privatekonomi, budget, kassabok

Många trillar in hit via sökningar på excelmall annuitet, räkna ut amortering, annuitetslån, räkna ut 3056 delat i 4, räkna ut ränta och liknande. Så jag tänkte att jag får väl lägga upp en excelmall för att beräkna annuitet som man kan greja lite med som man vill och räkna det som passar en. I filen har jag gjort ett exempel, ett lån på 10 000 kronor med räntesats 4,50 % ska betalas tillbaka på 2 år (24 månader). Kolumn 1 är månad, kolumn 2 är amortering, kolumn 3 ränta, kolumn 4 är månadsbetalningen (summan av amortering och ränta) och kolumn 5 kvarstående skuld efter månadens amortering. Det man vill räkna ut är hur mycket man ska betala varje månad, kolumn 4, annuiteten.

Såhär funkar beräkningen;

Räntan är lätt att räkna ut, det man ska betala för månaden är skulden*räntesatsen dividerat med 12. Amorteringen ska betalas så att lånet är avbetalt på 24 månader, och den totala månadsbetalningen ska vara densamma alla dessa 24 månader. Den kvarstående skulden är skulden månaden före minus amorteringen. Lite krångligt kan tyckas att få ihop detta, men i excel kan man använda funktionen målsökning som hjälp. I nedanstående exempel visas hur det går till. Räntan vet vi i första raden, eftersom vi vet skulden, 10 000*0,045/12 = 38 kronor. Vi gör en gissning på den totala månadsbetalningen, säg 600 kronor. Amorteringen är månadsbetalningen - räntan (avrundning gör att summan av amortering och ränta inte blir exakt 600 i varje rad).

I excel-bladet ser man formlerna för varje cell. När vi räknar ner amorteringen med gissningen 600 som månadsbetalning ser vi att vi kommer att få betala mer än 10 000 kronor totalt, eller snarare att skulden försvinner innan 24 månader. För att få det att gå jämnt upp gör vi målsökning, enligt exemplet. Cell B58 (summan av amorteringarna) vill vi ska bli 10 000 kronor genom att värdet för den gissade månadskostnaden justeras, cell D33 i exemplet. Tryck OK och excel räknar ut annuiteten.

Färdigberäknad annuitet:

I detta fall blir alltså månadsbetalningen 436 kronor.

Du kan ladda ner excelmallen här. För att ändra till andra räntesatser ändrar du i cell B1 (mallen). Lånesumman ändras i cell D1 (mallen). Vill du ändra månadsantal lägger du till rader och kopierar formlerna. Kom ihåg att ändra i summan, så att amorteringen summeras för rätt antal celler. Sen gör du målsökningen på samma sätt som beskrivits ovan. Klart!

Här finns fler excelmallar för olika ändamål; hushållsbudget, fasta kostnader.

Läs även andra bloggares åsikter om annuitetslån, excel, mall, privatekonomi, beräkna annuitet

Blogginlägg de senaste dagarna, frÃ¥n olika hÃ¥ll, om barnbidrag, synen pÃ¥ människors livsstil, jobb, ekonomiskt oberoende osv har fÃ¥tt mig att fundera lite. Jag tror jag skiljer mig endel frÃ¥n “medelekonomibloggaren”. Mitt mÃ¥l i livet är inte att snÃ¥la för att skapa en förmögenhet. Jag räknar inte sparade kronor i ental. Jag har inte för avsikt att avvara god mat, gott vin, ett biobesök, roliga saker för mina barn, en semesterresa, för att om tio Ã¥r fÃ¥ ut 5000 kronor i mÃ¥naden som passiv inkomst pÃ¥ min förmögenhet.

Jag har ett otroligt roligt jobb som jag gillar, och jag tjänar hyfsat bra på det. Jag ser ingen som helst anledning att sluta med det jobbet. Jag känner mig dessutom ganska förvissad om att kunna skaffa ett liknande jobb om det jag har skulle gå åt skogen av någon anledning, dvs jag känner mig ganska säker på att jag kan sälja mina professionella kunskaper. Därför ser jag det inte som ett självändamål att fixa 40 000 kronor i passiv inkomst varje månad.

Däremot vet jag att man alltid kan spendera pengar. Det är lätt att spendera de pengar man har som disponibla, oavsett hur mycket det är. Och det ser jag som onödigt. Jag vill lägga de pengar jag har på rätt saker. Det som är rätt för mig.

Jag tycker om god mat, jag gillar att laga mat. Jag tänker inte äta falukorv fyra gÃ¥nger i veckan för att minska matkostnaderna. Däremot vill jag optimera pengarna jag lägger pÃ¥ mat. Jag vill inte slänga mat, jag vill inte köpa sÃ¥’nt som inte tillför mervärde. Det betyder att jag nästan alltid planerar maten för en-tvÃ¥ veckor i taget och gör storköp. Det betyder att jag inte köper halvfabrikat när jag kan laga själv. Det betyder att jag tar med matlÃ¥da till jobbet, eftersom det är bÃ¥de billigare, godare och mindre stressande än att köpa mat ute.

Den ekonomiska tanken betyder också att jag försöker att inte suboptimera. Jag köper inget billigt på ÖB just för att det är billigt. Jag köper inte skidhandskar för 79 kronor på ÖB som håller en säsong, när jag kan köpa skidhandskar för 400 kronor som håller tio säsonger.

Just nu köper jag möbler på IKEA eftersom jag har relativt små barn som sliter på saker. Det är ingen idé att köpa en soffa för 50 000 kronor på Norrgavel när man har tre barn som gnider och sliter och spiller. Då är det bättre att köpa en soffa för 8000 kronor på IKEA som håller tills de slutar slita på grejerna. Sen kan jag köpa de där tidlösa, dyrare grejerna.

Jag fördelar sparandet, så att det går i lagom portioner till semester, buffert och långsiktigt sparande. Jag ser till att det finns en lagom pott för att roa mig och mina barn. Jag ser till att det finns försäkringar för sjukdom och annat inkomstbortfall. Jag ser till att det finns efterlevnadsförsäkringar till mina barn.

Livet ska vara skönt, det kan ta slut imorgon. Det är sÃ¥’nt man ocksÃ¥ fÃ¥r räkna med i sitt ekonomiska liv.

Jag fortsätter med excelmallar. Denna budgetmall hittade jag pÃ¥ nätet för mÃ¥nga Ã¥r sen. I Ã¥r har jag anpassat den för mina behov och börjat använda den tillsammans med min “kassabok” i excel. SÃ¥ smÃ¥ningom har jag tänkt Ã¥stadkomma nÃ¥got slags automatik mellan kassaboken och denna budgetmall, min vision om siffror som rasslar rätt som jag skrivit om förut. Det jag tycker är bra med denna mall är att den är sÃ¥ detaljerad, och att man verkligen ser alla kostnader. Problemet är även här periodiseringen, men första Ã¥ret fÃ¥r man väl göra en snittuppskattning per mÃ¥nad för t ex frisörbesök och tandläkare, medans man när man använt den ett Ã¥r kan göra bättre prediktioner kring periodiseringen. DÃ¥ kommer det ocksÃ¥ att bli lättare att se Ã¥rets “dippar”, och koppla den till vilka pengar som finns pÃ¥ lönekontot. AlltsÃ¥ göra pÃ¥ motsvarande sätt som excelbladet för fasta kostnader som jag visade igÃ¥r, vilket denna ocksÃ¥ överlappar. Du kan ladda ner budgetmallen här. Den är komprimerad till rar-format, använd t ex WinRAR för att packa upp den.

Läs även andra bloggares åsikter om excel, budget, privatekonomi

Sen många år har jag ett konto dit jag för över en fast summa pengar varje månad. Detta konto var från början avsett för husets kostnader, men har senare blivit ett konto för allehanda fasta kostnader som förutom räntor, amortering och drift är t ex studielån, fritids, olika försäkringar, och kostnader för bilen. Jag gör en budget för året, baserad på förra årets utfall och bestämmer den summa som ska föras över varje månad. Detta håller jag koll på i en excelbok, som rymmer ett år per flik. En flik finns också för att hålla koll på lånen. Excelbladet håller samtidigt reda på hur mycket som finns på kontot och hur mycket av det som är buffert. Endel av det som förs över varje månad går till bufferten, men den summan finns ju kvar på kontot tills den används. Nedan visas endel av excelbladet, som jag fixat till lite, om du vill ladda ner. Den är enkelt gjord, men kan kanske vara till hjälp om du vill göra något liknande.

De översta tre raderna är räntor för olika lån (som specas i en egen flik). Sen kommer de rader jag räknar till driften; vatten&avlopp, värme, el, bredband, telefon/TV, sophämtning och hem- och villaförsäkring. Sen en rad för avsättning till reparationer&underhåll, en rad för amortering. Sen några rader som inte hör till huset men är andra fasta kostnader.

Summan är de fasta kostnaderna, inklusive avsättningen till reparationer och underhÃ¥ll, varje mÃ¥nad. Huskonto 1/1-07, är de pengar som finns pÃ¥ kontot när Ã¥ret börjar. Medelvärdet för Ã¥ret av raden Summa, avrundat till lämpligt värde uppÃ¥t, är avsättningen till kontot varje mÃ¥nad. I detta fall 13 000 kronor per mÃ¥nad. En mÃ¥nadsdiff ackumuleras för att se vilket Ã¥rets “minimum” är (som är den summa som minst mÃ¥ste finnas pÃ¥ kontot vid Ã¥rets början för att det aldrig ska bli minus pÃ¥ kontot). TvÃ¥ rader för tillgodo pÃ¥ kontot före och efter räkningar betalats. Eftersom räkningarna inte är utjämnade mÃ¥nadsvis, är hela tillgodohavandet pÃ¥ kontot inte buffert som kan användas hur som helst. PÃ¥ sista raden räknas den tillgängliga bufferten ut. Det finns en rad för buffertuttag ocksÃ¥, sÃ¥ man kan ha koll pÃ¥ när den minskar.

Tillgodohavandet på kontot vid årets slut följer med till nästa års början. Budget för nästa år baseras på året innan med lite uppräkningar och korrigeringar som man förutser. Kanske måste insättningen tillkontot justeras.

Så länge sifforna är preliminära är de kursiverade, sen när jag betalat räkningarna för jag in utfallet, som icke-kursiverat, i excelbladet. Så samma excelblad tjänar därmed som både budget och uppföljning.

Läs även andra bloggares åsikter om budget, excel, fasta kostnader, räntor, amortering, driftkostnader, husekonomi, privatekonomi

Hur ska man veta hur stor buffert man behöver skaffa sig? Hur mycket kan man lägga på att bo? Hur mycket behöver man ha att leva på när räntor och amorteringar är betalda? Men en avbetalning på 500 i månaden klarar vi väl?

Om vi börjar med bufferten. Vad ska den vara till egentligen? Vad kan det snabbt behövas pengar till? Det vet man ju egentligen inte, om man visste behövde man inte fundera. Men om man bor i hus, vad kan hända? Vattenskador och maskiner som går sönder. Kylskåp och frys, det behöver man snabbt nya. Ett nytt kylskåp kostar kanske 10 000 kronor. Hade man en buffert på 10 000 kronor varje år, får inget mer gå sönder innan man kan spara till en ny. Och hur lång tid tar det?

Vattenskador är trist. Man får åtminstone betala självrisken själv. Är golvet gammalt blir det avskrivningar på det också, så man får lägga till några tusen till för att få in ett nytt golv. Var det elementet som gick sönder? Efter 30 år får man ingenting för gamla element. Ett nytt element kostar runt 6 000 kronor (vattenburet). Säg att det blir 10 000 sammanlagt.

Bilen dÃ¥? Ett nytt avgassystem kostar nÃ¥gra tusen. Varenda pryl som mÃ¥ste bytas kostar nÃ¥gra tusen eller mer … Även om man gör avsättningar för normal service varje Ã¥r, tillkommer kanske en “engÃ¥ngskostnad” dÃ¥ och dÃ¥, säg 5 000.

Så vad behöver man ha i buffert? Man behöver kanske ha ett kylskåp, en vattenskada och ett avgassystem, och lite till i buffert. Dvs 30 000 - 40 000 kunde vara bra att ha. Säg att du måste köpa ett nytt kylskåp, 10 000 kronor, hur lång tid tar det för dig att fylla på bufferten med de 10 000 kronorna? Tar det lång tid, mer än ett år, kanske din buffert behöver vara större. Säg 50 000 kr. Och de pengarna måste vara lättillgängliga. Sorry, ingen bra avkastning där inte!

Hur mycket behöver du ha att leva på då? Vi säger att du har 12 000 kronor kvar när du avsatt pengar till sparande (långsiktigt (mer än tio år) och kortsiktigt (semester) sparande, samt till att öka bufferten), räntor/amorteringar och andra fasta kostnader. De 12 000 kronorna ska vara till mat, resor till jobbet, kläder, aktiviteter och övrigt (en tur till IKEA kanske?). Av det går 4000 kronor till mat till familjen och 2000 kronor till bensin.

Du har sextusen kvar till att roa dig och köpa kläder för! Låter det supermycket? Du kan handla vad-du-vill? Eller inte.

• Ett par skor, 1 000 kronor, sÃ¥klart! 5 000 kvar.
• Ett par jeans och en tröja, inget särskilt fashionabelt, 1 000 kronor till. 4 000 kvar.
• Du behöver köpa alvedon och hostmedicin, receptfritt, för barnen är sjuka en vecka. 200 kronor gick där. 3 800 kronor kvar.
• Men en utekväll i mÃ¥naden kunde man väl unna sig? Middag och en pubrunda. Hoppsan, 1 000 kronor väck. 2 800 kvar.
• Mysa med ett trevligt magasin i soffan pÃ¥ kvällen ibland? 200 kronor borta i mÃ¥naden där. 2 600 kvar.
• Visst kan vi gÃ¥ ut pÃ¥ lunchen ett par-tre gÃ¥nger i mÃ¥naden? 200 kronor. 2 400 kvar.
• En bag-in-box räcker ganska länge, eller hur? 200 kronor. 2 200 kvar.
• Men faktiskt behöver barnen lite kläder, nÃ¥gra tröjor och byxor, 1000 kronor till alla tre. 1 200 kvar.
• Klippning? 300 kronor. 900 kvar.
• En väldigt liten runda pÃ¥ stan, nÃ¥gra ljus och en ny pläd till soffan. 200 kronor. 700 kronor kvar.
• NÃ¥gon gÃ¥ng om Ã¥ret betalas gymkortet, 1 800 kronor. Inte just denna mÃ¥nad, kanske, men det är 150 kronor per mÃ¥nad som borde avsättas för det. 550 kronor kvar.
• Fika med familjen ute, bara en gÃ¥ng i mÃ¥naden är ju inte sÃ¥ mycket? 200 kronor. 350 kronor kvar.
• Klasskassan? 100 kronor. 250 kvar. Det börjar kännas lite tight nu?

Och pengarna, 6000 kronor försvann pÃ¥ “ingenting” och pÃ¥ “mÃ¥sten” som klasskassan och kläderna till barnen.

Sen har vi den där prenumerationen pÃ¥ Privata Affärer som faktiskt kostar 50 kronor i mÃ¥naden, även om jag bara betalar en gÃ¥ng om Ã¥ret. Barnens veckopeng? 500 kronor eller mer i mÃ¥naden som försvinner där. Ju större de är desto dyrare …

1000 kronor är inte mycket om man ser vad man fÃ¥r. Ett par skor, eller en utekväll med middag. Eller nÃ¥gra ströshoppingar av tidningar, värmeljus, klippning och en vända pÃ¥ apoteket. “Ingenting”. Om räntan ökar 1 %-enhet, kostar ett lÃ¥n pÃ¥ 1,2 miljoner 1000 kronor mer i mÃ¥naden … SÃ¥ vilken marginal behöver du ha när du köper ditt hus t ex, till “ingenting”, räknat i skor, tidningar och utekvällar?

Som jag tidigare skrivit är jag i läget att jag behöver köpa ny bil. Eller ny och ny, den ska vara två år gammal så brantaste delen av värdeminskningskurvan passerats. Men jag är inte alls förtjust i tanken på att lägga ut pengar på en bil, eller ta mer lån för att finansiera en del av den. Den jag har fungerar, även om jag är rädd att den kommer att lägga av vilken dag som helst, plötsligt. Och mina barn blir bedrövade när jag säger att vi ska sälja den, de har vuxit upp med den (de är lite blödiga av sig).

Nu har jag tänkt ut en ny strategi, och det är att köra med den jag har tills den mÃ¥ste skrotas, jag kommer ändÃ¥ knappt att fÃ¥ nÃ¥got för den. Barnen jublar (fast dÃ¥ har jag inte nämnt just ordet “skrotning” för dem, utan talat om det i termer som att “vi behÃ¥ller bilen”). I strategin ingÃ¥r ocksÃ¥, och det är en viktig del, att sätta undan en viss summa pengar varje mÃ¥nad, ungefär den kapitalkostnad en ny bil kan Ã¥samka mig. Dels för att se hur det är att klara sig utan de pengarna i praktiken, dels för att de ska finnas lite mer i konstantinsats den dag jag bestämmer mig för bil.

Prövningen för strategin kommer redan de närmaste veckorna när bilen ska på service, och sedan besiktning. Klarar den inte dessa steg utan bekymmer, kommer jag att ompröva igen.

Läs även andra bloggares åsikter om bilkalkyl, bil, budget, sparande

Sådärja, då var fjällresan summerad och jämförd med budgeten.

Några kommentarer då:

Av nÃ¥gon anledning lyckades jag missa 50 kronor pÃ¥ stughyran i budgeten, vilket var märkligt, jag ska ta reda pÃ¥ varifrÃ¥n de kommer. Bokningsavgift? Skidhyran blev billigare, eftersom de tvÃ¥ yngsta fick “barnpaket” istället för “juniorpaket”, pga uthyrningskillarnas vänlighet när barnen var precis pÃ¥ gränsen i Ã¥lder. Tack för det. I kostnaden för liftkorten glömde jag att budgetera att tre sk “chip” à 40 kronor behövde köpas till, vi hade bara tvÃ¥ sedan tidigare. Mat och fika i backen hade jag bara svagt budgeterat till ca 3000, mest taget ur luften. Maten köpt pÃ¥ ICA bedömde jag skulle bli nÃ¥got dyrare än hemma. Det blev ytterligare nÃ¥got dyrare. Men OK det blev lite mer godis, snacks och dricka till barnen än det brukar vara hemma. Dessutom vet den lilla ICA-handeln att ta betalt. Övriga aktiviteter hade jag ocksÃ¥ löst budgeterat till ca 1000 kronor. De innehÃ¥ller skoterÃ¥kning och nya skidglasögon till barnen.

Vi fikade ute varje dag, åt en lunch ute, en after ski och en middag ute.

För att beräkna vad semestern kostade räknar jag det som är utöver vanligt vardagsliv. I vanligt vardagsliv ingår mat och fickpengar. Maten räknar jag med är som hemma, vi tar den budgeterade 1 750 kronor. Fickpengar säger vi är ca 2000 kronor för en vecka.

Summasummarum gick alltså fjällsemestern på 24 317 -1 750-2 000 = 20 567 kronor.

Drygt 1700 kronor i månaden måste alltså sparas för en veckas fjällsemester per år i vår familj.

Läs även andra bloggares åsikter om budget, privatekonomi, fjällsemester

Det är sportlovstider, och många åker på en skidresa. Tidigare år när jag åkt ensam med mina tre barn har jag valt minsta möjliga stuga med ett enda rum. Två av barnen har utan problem kunnat sova i bäddsoffan. Vi har också åkt i mellansäsong, eftersom vi inte varit beroende av skollov. Det är billigare, och det är mindre folk i backarna. Barnen har tidigare inte behövt liftkort eftersom de varit under 8 år. Nu åker vi en sportlovsvecka, två vuxna och tre barn. Alla behöver liftkort. Vi hyr en större stuga med två sovrum och ett större vardagsrum/kök med matbord och soffa. Det är skönt såklart, men betydligt dyrare. Detta räknar jag med som kostnad för fjällveckan:

Mat lagar vi mest själva, men det är klart att det kommer att gÃ¥ Ã¥t lite extra fickpengar till fika i backen och nÃ¥gra after ski och kanske en middag ute en kväll. Jag planerar och tar med det mesta av “torrvarorna” vi behöver under veckan. Riktigt som min mamma gjorde, med förberedda frysta rätter (som grävdes ner i snön utanför stugan för att hÃ¥lla) gör jag inte, men vi ska inte behöva handla sÃ¥ mycket mer än mjölk och frukt och grönsaker i alla fall.

Kontentan blir: Vill man åka på fjällsemester varje år får sätta av ca 1500 kronor i månaden för en familj på fem personer, i semestersparandet.

Gör du det?

Läs även andra bloggares åsikter om fjällsemester, budget, sparande

Jag ska försöka hÃ¥lla mig frÃ¥n alltför mycket frossande i matematik … men jag utlovade en jämförelse mellan annuitetslÃ¥n och lÃ¥n med rak amortering.

Annuitetslån: Man betalar ett bestämt månadsbelopp under en bestämd tid. Beloppet består av både ränta och amortering.

Lån med rak amortering: Man betalar samma amortering samma månad. Här har jag gjort två varianter. I det ena fallet betalar man den amortering som första månaden ger samma månadsbetalning som annuitetslånet. Kanske är ett alternativ om man har stram budget. Lånet tar i detta fall längre tid att återbetala, men månadskostnaden är maximalt detsamma som annuitetslånet och sedan minskande. I den andra varianten betalar man tillbaka lånet på samma tid som annuitetslånet, och månadskostnaden blir i det fallet högre i början.

Förutsättningar: Lån på 160 000 kronor till 5,5 % ränta.

1. Rak amortering, 60 månader. Amorteringen blir 2667 kronor per månad. Första månadsbetalningen 3400 kronor, sedan sjunkande. Efter 30 månader passerar månadskostnaden, uppifrån, annuitetslånets månadskostnad (3056 kr/månad).
2. Rak amortering. Maximal månadskostnad 3056 kronor, ger en amortering på 2323 kronor. Återbetalningstiden blir då 69 månader.
3. Annuitetslån. Återbetalningstid på 60 månader, ger en månadskostnad på 3056 kronor.

(1) betyder att skuld och total ränta är vad som gäller vid 60 månader

I tabellen kan man se kostnaderna för lånen, hur man ligger till efter 60 månader. I fallet med annuitetslån samt rak amortering med återbetalningstid på 60 månader är man förstås skuldfri. I fallet med maximal månadskostnad för den raka amorteringen har man drygt 20 000 kronor kvar att betala. Man ser också ränteutgifterna för respektive lån. Rak amortering med 60 månaders återbetalningstid ger en räntekostnad på 22 367 kronor. Annuitetslånet ger räntekostnaden 23 373 kronor. Det icke återbetalade lånet har efter 60 månader kostat drygt 25 000 kronor.

Man kan säga att annuitetslånet är en kompromiss mellan återbetalningstid och månadskostnad. Det minst kostsamma är att betala tillbaka på 60 månader med rak amortering, men det ger högre månadskostnader i början (och lägre i slutet). Om man behöver ett maxtak på månadskostnaderna kostar det, via annuitetslåneuppläggning, ca 1000 kronor på fem år i detta fall.

Jag har inte räknat med omkostnader som aviavgifter och uppläggningsavgifter i dessa fall.

Läs även andra bloggares åsikter om privatekonomi, räntor, amortering, annuitetslån, rak amortering