Förmera - om privat ekonomi

Så smått har mina tankar börjat vandra över till ekonomiplanering för nästa år. Möjligheten till lång sammanhängande ledighet med litet uttag av semesterdagar tänker jag utnyttja och följdaktligen blir det en ledighet på nära tre veckor. Och då ska man väl hinna med att se över ekonomi, göra årsbokslut och lägga upp planerna för nästa år.

Jag leker med tankar pÃ¥ att öka sparandet. Jag gillar att överraska mig själv. Till exempel gjorde jag igÃ¥r upptäckten, eller snarare Ã¥terupptäckten, av ett depÃ¥konto. Jag visste sÃ¥klart att jag hade det, men det har inte funnits aktivt i mina tankar pÃ¥ ett Ã¥r. Och sparandet pÃ¥ det, en tusenlapp i mÃ¥naden, Ã¥terkom förstÃ¥s som en glad överraskning. Jag tänkte bestämma mig för att öka sparandet, med nÃ¥gra tusenlappar. Inte för att jag gjort noggranna överväganden och sett att det finns uttrymme för det, utan tvärtom … man gör av med det man har tillgängligt, och har man mindre tillgängligt borde man göra av med mindre pengar. Och pengar försvinner inte av sparande, de finns ju där. Och med min förmÃ¥ga att glömma bort de pengar som sparas, borde det finnas goda förutsättningar att lurspara till mig själv!

Jag skulle vilja, under en period, pröva att leva på det som banken tycker att man ska ha kvar att leva på för att få lån. En summa jag tycker är ganska låg. Om vi ska leva på det blir det många sköna pengar att spara nämligen. Och de pengarna som sparas kunde ju få gå till det framtida huset som vi aldrig tycks hitta. Eller något annat trevligt, för all del. Antagligen kommer jag att få göra undantag direkt eftersom det förmodligen inte antas att man pendlar med bil till sin arbetsplats. Men den eftergiften kommer jag att göra. Trots att jag har god koll på var vi gör av med pengar på, har jag svårt att se vad som kan sparas in. Jag tycker inte alls vi är slösaktiga nämligen.

Ett intressant experiment!

Läs även andra bloggares åsikter om Sparande, årsbokslut, strategi, privatekonomi

Vi går på husvisning för att inte komma av oss. Hittills har vi inte hittat något som stämt överens med alla randvillkor man som rutinerad husägare ställer.

Den senaste tiden har det inte direkt varit rusning pÃ¥ visningarna. De tre senaste visningarna har vi varit ensamma, inga andra intresserade har dykt upp. Det är lite skillnad mot hur det var för ett Ã¥r sen. Inte ens pÃ¥ de dyrare husen var vi helt ensamma. Jag frÃ¥gade mäklaren om det var trögt att sälja nu. Med tanke pÃ¥ att husen ligger ute länge till försäljning, och inte alltför sällan kommer ut igen med lägre priser, förväntade jag mig svaret “Det gÃ¥r lite trögare, priserna har fallit med XX %”. Men mäklaren var en gammal räv och spelade spelet väl. Med förvÃ¥nad uppsyn, precis som jag kom med en nyhet om turbulensen pÃ¥ finans- och arbetsmarknaden, svarade han “Nej, det har vi inte märkt nÃ¥got av alls, husen gÃ¥r fort”.

Jag utvecklade inte resonemanget, jag behöver inte. Det ena huset vi kollade idag hade fÃ¥tt ett bud, 20 % lägre än utropspriset. Det vi kollade häromveckan hade ocksÃ¥ fÃ¥tt ett bud … pÃ¥ ca 20 % lägre än utropspriset. Det andra huset vi kollade idag hade ingen bjudit pÃ¥ än. Jag skulle inte bli förvÃ¥nad om alla tre husen kommer ut igen, till lägre utropspris senare i vinter. DÃ¥ kanske vi är intresserade av det som inte fÃ¥tt nÃ¥got bud än. Men bara kanske. Det känns inte som man har brÃ¥ttom nu, och det känns inte som mäklarna lever i verkligheten.

Huset vi kollade på idag, hade dessutom en fantasikalkyl över kostnaderna.

Läs även andra bloggares åsikter om hus, boende, mäklare, lån, bokalkyl

Såhär långt blogguppehåll har jag inte haft utan semester. Nu har det varit motsatsen till semester de senaste veckorna, men idag slutfördes det tyngsta arbetet (lägg märke till den passiva formen, vilken kännetecknar mina mer professionella texter). Detta innebär andhämtning och återhämtning åtminstone över helgen. Jag planerar att röja i alla högar, återfå greppet över ekonomin (som är sorgligt eftersatt, uppföljningen av den) samt göra någon form av avstämning och eventuell modifiering av strategin.

Att börsen gÃ¥tt uselt känner jag till. Jag fÃ¥r “post-högkonjunktursvibbar” av alla rubriker. Blandningen av lyxbilar, räntor, trädgÃ¥rdsprydnader och spa-aktiviteter fÃ¥r mig att ana ugglor i mossen. Jag har en svag tanke att lÃ¥ta det som finns i aktier och fonder nu finnas kvar, inga markanta rörelser nu. Förberedelser borde istället göras inför uppgÃ¥ng. Regelbundna köp helt enkelt. Gäller bara att veta i vad. Kortsiktiga spekulationer skulle jag hÃ¥lla pÃ¥ med om jag hade tid.

Men elavtal var det. IgÃ¥r ringde en försäljare, antar jag, frÃ¥n EON, som är den leverantör jag redan har, och pÃ¥stod att mitt elpris är alldeles för högt eftersom jag har nÃ¥gon form av bundet avtal tydligen. Jag har inte riktigt kommit till elavtalet i ekonomin än … men ett rörligt avtal pÃ¥stod hon skulle vara bättre och sÃ¥ talade hon om vad det kostade nu. Jag ville genast se diagram framför mig. Men att betala 45 öre istället för 60 verkar ju bra, sÃ¥ jag sa att jag tar det rörliga istället. Med tvÃ¥ veckors Ã¥ngertid kanske jag lyckas ta mig i kragen att gÃ¥ igenom det där och fÃ¥ en känsla för vad som bör göras. Det roliga, eller mindre roliga var, att när samtalet sen skulle spelas in för att gälla som avtal … lades det pÃ¥ bÃ¥de vinstmarginal, 3,5 öre, och nÃ¥gon form av skatt (”som alla mÃ¥ste betala”). Min frÃ¥ga om det var jämförbara priser hon nämnt, om de där 60 örena ocksÃ¥ var ett grundpris, ställde jag ett par gÃ¥nger pÃ¥ olika sätt … men jag är inte säker pÃ¥ att frÃ¥gan uppfattades som jag avsett (folk brukar ha svÃ¥rt för “normeringar”) och att det verkligen var jämförbara priser jag fick.

Jag är ytterst förvÃ¥nad över att EON ringer upp sina kunder och talar om att de kan fÃ¥ lägre pris hos samma leverantör. Telia brukar ändra villkor utan att tala om nÃ¥gonting vid utgÃ¥ng av avtal, liksom banken som tar bort avtalade rabatter sÃ¥ fort de fÃ¥r chansen (och för all del lägger tillbaka dem när man upptäcker det - men inte förrän dÃ¥). Jag anar ugglor i mossen även här … undrar om det finns andra el-leverantörer pÃ¥ krigsstigen som snor kunder i detta omrÃ¥de …

Läs även andra bloggares åsikter om elavtal, rörligt pris, inflation, börs, elpris

Här gäller det att vara vis; den som har förstånd, han räkne ut betydelsen av vilddjurets tal, ty det är en människas tal. Och dess tal är sex hundra sextiosex.

Johannes Uppenbarelse 13:18

666 kronor var summan för dagens inköp på Bauhaus. Två jordankare, reglar, samt ett litet plank som kommer att användas för en praktisk trädgårdsbyggnation. Ja, några vinkeljärn, fransk träskruv samt trallskruv ingick också i summan. Vid uppförandet gäller det verkligen att vara vis, jag tror att vi tänkt ut allt rent teoretiskt, men fan ta grannens katt (vilddjuret) om han förstör bygget.

Det är roligt med Bauhaus, det är min favoritaffär, alla kategorier. Där finns allt! Man blir sugen på så mycket när man går där. Byta ut alla persienner mot träjalusier kanske? Snyggt. Lägga plattor i trädgården? Byta golv? Det finns saker som rörmokarprylar och PVC-rör, vilket gör att, om man köper det, verkligen känner sig hantverkarpraktiskt (huruvida man sen behöver använda det för att känslan ska bestå är inte självklart).

Det finns alla elprylar man kan tänka sig behöva. Rättelse; alla elprylar jag kan tänka mig behöva. Kan man installera detta själv, frågade jag angående att byta till ett antennuttag som passade bättre till dosan på väggen. Ja, om man vet vad man gör, sa killen jag pratade med. OK sa jag, och köpte den. Jag tänkte att jag nog skulle kunna lista ut hur man gjorde, så att sen när jag skulle göra det, skulle veta vad jag gjorde! Det gick bra, förutom att grannen blev av med TV-signalen en stund, ok några timmar då, medans jag fixade.

Ibland tror jag eventuellt att jag lurar mig själv, eftersom jag tycker det är roligt att hålla på med lite småprojekt hemma. Jag intalar mig nämligen att alla åtgärder kommer att bevara, eller höja, värdet på huset. Alltså rättfärdigas dylika inköp (på Bauhaus, Coop Bygg och andra bygghandlar) av alla sorter med argument som värdeökningsåtgärd eller åtminstone åtgärd för värdets bevarande.

Det kan alltså ses som en ren investering att byggvaruhusshoppa!

Läs även andra bloggares åsikter om bauhaus, investering, byggprojekt

We are not experiencing a “remake” of the 1929 crisis nor a repetition of the 1970s oil crises or 1987 stock market crisis. What we will have, instead, is truly a global momentous threat - a true turning point affecting the entire planet and questioning the very foundations of the international system upon which the world was organized in the last decades.

Denna är en av de värre domedagsprofetior jag läst. Jag tror att människor i grunden är optimister. Jag tror det därför att vi strävar efter utveckling, vi vill någonstans. Vi vill vara lyckliga, glada, rika på alla sätt. Därför tror jag inte på domedagsprofetior.

Men, det hindrar inte att jag tänker igenom situationen. Det som bekymrar mig litegrann är uttalanden som att “historiskt har det visat sig …”. Självklart är det sant, att nÃ¥got historiskt “visat sig”. Att se till historien och ta hänsyn till nutiden är ocksÃ¥ den bästa gissning vi kan göra för framtiden. Men det är ocksÃ¥ vad det är, en gissning. Hur väl underbyggd och kvalificerad den än är, kommer den inte att inträffa med sannolikheten ett.

Det finns en risk för att vi står inför något som vi hittills inte sett i historien. Om det är positivt eller negativt, det återstår att se.

En anledning, förutom det rent matematiska med sannolikheter, till att vi kan stå inför något vi inte sett i historien tidigare, är sättet att handskas med pengar, handeln med alltmer komplicerade finansiella instrument. Denna handel tycks knyta till synes okorrelerade marknader samman på ett oöverskådligt sätt. Läs denna intressanta krönika om bostadslånen i USA. Visst bidrar det till att situationen känns något läskigare?

Sen många år har jag ett konto dit jag för över en fast summa pengar varje månad. Detta konto var från början avsett för husets kostnader, men har senare blivit ett konto för allehanda fasta kostnader som förutom räntor, amortering och drift är t ex studielån, fritids, olika försäkringar, och kostnader för bilen. Jag gör en budget för året, baserad på förra årets utfall och bestämmer den summa som ska föras över varje månad. Detta håller jag koll på i en excelbok, som rymmer ett år per flik. En flik finns också för att hålla koll på lånen. Excelbladet håller samtidigt reda på hur mycket som finns på kontot och hur mycket av det som är buffert. Endel av det som förs över varje månad går till bufferten, men den summan finns ju kvar på kontot tills den används. Nedan visas endel av excelbladet, som jag fixat till lite, om du vill ladda ner. Den är enkelt gjord, men kan kanske vara till hjälp om du vill göra något liknande.

De översta tre raderna är räntor för olika lån (som specas i en egen flik). Sen kommer de rader jag räknar till driften; vatten&avlopp, värme, el, bredband, telefon/TV, sophämtning och hem- och villaförsäkring. Sen en rad för avsättning till reparationer&underhåll, en rad för amortering. Sen några rader som inte hör till huset men är andra fasta kostnader.

Summan är de fasta kostnaderna, inklusive avsättningen till reparationer och underhÃ¥ll, varje mÃ¥nad. Huskonto 1/1-07, är de pengar som finns pÃ¥ kontot när Ã¥ret börjar. Medelvärdet för Ã¥ret av raden Summa, avrundat till lämpligt värde uppÃ¥t, är avsättningen till kontot varje mÃ¥nad. I detta fall 13 000 kronor per mÃ¥nad. En mÃ¥nadsdiff ackumuleras för att se vilket Ã¥rets “minimum” är (som är den summa som minst mÃ¥ste finnas pÃ¥ kontot vid Ã¥rets början för att det aldrig ska bli minus pÃ¥ kontot). TvÃ¥ rader för tillgodo pÃ¥ kontot före och efter räkningar betalats. Eftersom räkningarna inte är utjämnade mÃ¥nadsvis, är hela tillgodohavandet pÃ¥ kontot inte buffert som kan användas hur som helst. PÃ¥ sista raden räknas den tillgängliga bufferten ut. Det finns en rad för buffertuttag ocksÃ¥, sÃ¥ man kan ha koll pÃ¥ när den minskar.

Tillgodohavandet på kontot vid årets slut följer med till nästa års början. Budget för nästa år baseras på året innan med lite uppräkningar och korrigeringar som man förutser. Kanske måste insättningen tillkontot justeras.

Så länge sifforna är preliminära är de kursiverade, sen när jag betalat räkningarna för jag in utfallet, som icke-kursiverat, i excelbladet. Så samma excelblad tjänar därmed som både budget och uppföljning.

Läs även andra bloggares åsikter om budget, excel, fasta kostnader, räntor, amortering, driftkostnader, husekonomi, privatekonomi

Hur ska man veta hur stor buffert man behöver skaffa sig? Hur mycket kan man lägga på att bo? Hur mycket behöver man ha att leva på när räntor och amorteringar är betalda? Men en avbetalning på 500 i månaden klarar vi väl?

Om vi börjar med bufferten. Vad ska den vara till egentligen? Vad kan det snabbt behövas pengar till? Det vet man ju egentligen inte, om man visste behövde man inte fundera. Men om man bor i hus, vad kan hända? Vattenskador och maskiner som går sönder. Kylskåp och frys, det behöver man snabbt nya. Ett nytt kylskåp kostar kanske 10 000 kronor. Hade man en buffert på 10 000 kronor varje år, får inget mer gå sönder innan man kan spara till en ny. Och hur lång tid tar det?

Vattenskador är trist. Man får åtminstone betala självrisken själv. Är golvet gammalt blir det avskrivningar på det också, så man får lägga till några tusen till för att få in ett nytt golv. Var det elementet som gick sönder? Efter 30 år får man ingenting för gamla element. Ett nytt element kostar runt 6 000 kronor (vattenburet). Säg att det blir 10 000 sammanlagt.

Bilen dÃ¥? Ett nytt avgassystem kostar nÃ¥gra tusen. Varenda pryl som mÃ¥ste bytas kostar nÃ¥gra tusen eller mer … Även om man gör avsättningar för normal service varje Ã¥r, tillkommer kanske en “engÃ¥ngskostnad” dÃ¥ och dÃ¥, säg 5 000.

Så vad behöver man ha i buffert? Man behöver kanske ha ett kylskåp, en vattenskada och ett avgassystem, och lite till i buffert. Dvs 30 000 - 40 000 kunde vara bra att ha. Säg att du måste köpa ett nytt kylskåp, 10 000 kronor, hur lång tid tar det för dig att fylla på bufferten med de 10 000 kronorna? Tar det lång tid, mer än ett år, kanske din buffert behöver vara större. Säg 50 000 kr. Och de pengarna måste vara lättillgängliga. Sorry, ingen bra avkastning där inte!

Hur mycket behöver du ha att leva på då? Vi säger att du har 12 000 kronor kvar när du avsatt pengar till sparande (långsiktigt (mer än tio år) och kortsiktigt (semester) sparande, samt till att öka bufferten), räntor/amorteringar och andra fasta kostnader. De 12 000 kronorna ska vara till mat, resor till jobbet, kläder, aktiviteter och övrigt (en tur till IKEA kanske?). Av det går 4000 kronor till mat till familjen och 2000 kronor till bensin.

Du har sextusen kvar till att roa dig och köpa kläder för! Låter det supermycket? Du kan handla vad-du-vill? Eller inte.

• Ett par skor, 1 000 kronor, sÃ¥klart! 5 000 kvar.
• Ett par jeans och en tröja, inget särskilt fashionabelt, 1 000 kronor till. 4 000 kvar.
• Du behöver köpa alvedon och hostmedicin, receptfritt, för barnen är sjuka en vecka. 200 kronor gick där. 3 800 kronor kvar.
• Men en utekväll i mÃ¥naden kunde man väl unna sig? Middag och en pubrunda. Hoppsan, 1 000 kronor väck. 2 800 kvar.
• Mysa med ett trevligt magasin i soffan pÃ¥ kvällen ibland? 200 kronor borta i mÃ¥naden där. 2 600 kvar.
• Visst kan vi gÃ¥ ut pÃ¥ lunchen ett par-tre gÃ¥nger i mÃ¥naden? 200 kronor. 2 400 kvar.
• En bag-in-box räcker ganska länge, eller hur? 200 kronor. 2 200 kvar.
• Men faktiskt behöver barnen lite kläder, nÃ¥gra tröjor och byxor, 1000 kronor till alla tre. 1 200 kvar.
• Klippning? 300 kronor. 900 kvar.
• En väldigt liten runda pÃ¥ stan, nÃ¥gra ljus och en ny pläd till soffan. 200 kronor. 700 kronor kvar.
• NÃ¥gon gÃ¥ng om Ã¥ret betalas gymkortet, 1 800 kronor. Inte just denna mÃ¥nad, kanske, men det är 150 kronor per mÃ¥nad som borde avsättas för det. 550 kronor kvar.
• Fika med familjen ute, bara en gÃ¥ng i mÃ¥naden är ju inte sÃ¥ mycket? 200 kronor. 350 kronor kvar.
• Klasskassan? 100 kronor. 250 kvar. Det börjar kännas lite tight nu?

Och pengarna, 6000 kronor försvann pÃ¥ “ingenting” och pÃ¥ “mÃ¥sten” som klasskassan och kläderna till barnen.

Sen har vi den där prenumerationen pÃ¥ Privata Affärer som faktiskt kostar 50 kronor i mÃ¥naden, även om jag bara betalar en gÃ¥ng om Ã¥ret. Barnens veckopeng? 500 kronor eller mer i mÃ¥naden som försvinner där. Ju större de är desto dyrare …

1000 kronor är inte mycket om man ser vad man fÃ¥r. Ett par skor, eller en utekväll med middag. Eller nÃ¥gra ströshoppingar av tidningar, värmeljus, klippning och en vända pÃ¥ apoteket. “Ingenting”. Om räntan ökar 1 %-enhet, kostar ett lÃ¥n pÃ¥ 1,2 miljoner 1000 kronor mer i mÃ¥naden … SÃ¥ vilken marginal behöver du ha när du köper ditt hus t ex, till “ingenting”, räknat i skor, tidningar och utekvällar?

Jag läser på Kapitalnet om budget, förslag till fasta kostnader och rörliga. Det är förstås intressant att jämföra med min egen budget, där jag gör följande uppdelning;

Avsättning för reparationer och underhÃ¥ll är ju ett sparande, liksom amorteringen pÃ¥ sätt och vis ocksÃ¥ är (efterhandssparande), därför grupperar jag dem separat. Det är pengar som försvinner frÃ¥n min disponibla inkomst, sÃ¥ sett frÃ¥n den synvinkeln är det en utgift, men de ska ju inte ingÃ¥ när jag beräknar “räntor och driftkostnader” dit resten av utgifterna tillhör.

LikasÃ¥ är semestersparande, liksom fond- och aktiesparande och sparande till barnen en utgift sett frÃ¥n “disponibel inkomst”-synvinkel.

Den disponibla inkomsten ska räcka till mat, hygien, bensin, kläder, fritid (träningskort och barnens aktiviteter) och övriga mer eller mindre onödiga utgifter (som en utekväll då och då, bio, presenter, inredningsgrejer, hobbyprylar).

IgÃ¥r blev jag förresten glatt överraskad när jag öppnade “viktiga kuvert” som jag samlat pÃ¥ hög i veckan. Avgiften till Sveriges Ingenjörer har sänkts frÃ¥n 439 kr till 387 kr i mÃ¥naden. Det kommer inte att innebära nÃ¥gon revolution i privatekonomin, förstÃ¥s, men det är ändÃ¥ trevligt när det gÃ¥r Ã¥t det hÃ¥llet.

De fasta kostnaderna har jag budgeterat och följt upp på detta sätt i många år, med månatliga avsättningar till ett separat konto. I år har jag för första gången försökt göra en noggrann budget över de rörliga kostnaderna. Där har jag dels använt mig av konsumentverkets beräkningar, dels egen uppföljning av t ex bensin och matkostnader. Det ska bli kul att se hur det stämmer under året.

Läs även andra bloggares åsikter om privatekonomi, fasta kostnader, rörliga kostnader, budget

Den 1 augusti 2005 var den viktade medelräntan på mina lån 3,13 %. Idag, två och ett halvt år senare är den viktade medelräntan 4,56 %, en ökning med 1,43 procentenheter. Jag räknar med att räntorna kommer att ligga stilla i år, eller gå ner litegrann. Jag kommer att sätta om ungefär 1/3 av lånet i år, uppdelat på två tillfällen, i april och i december.

Jag har valt att ha några spridda bindningstider (från rörlig till 5 års bindningstid). Det lån jag satte på två år, hade en ränta på 2,72 % när lånet lades upp 2005! Det är nu omsatt till ett tvåårslån med 4,85 % ränta. En kraftig höjning, men något man får räkna med. Nu ligger min lägsta ränta på 3,49 %, den delen av lånet kommer att sättas om 2010. Just nu känns ju det rätt OK.

Första gången jag köpte hus, 1992, låg räntorna på 13-15%, samt under en mycket kort tid uppåt 30 % (när Bengt Dennis höjde styrräntan till 500 %). Det var ganska nervöst för nybilvna husägare. Mycket skiljer nu från då, t ex var ränteavdragen mer förmånliga. Det som känns lite märkligt är att bruttoinkomsterna i vårt hushåll på två personer då var lika mycket som min egna nettoinkomst idag. Vi betalade en mycket större del av inkomsterna i räntor och amorteringar då än vi gör nu. Om jag inte missminner mig helt, tog fasta kostnader (inklusive räntor och amortering) som hörde till huset då ungefär 50% av den sammanlagda nettoinkomsten. Nu är det en betydligt mindre andel. Idag prioriterar jag inte boendet i hus så mycket, att det kan få ta 50% av nettoinkomsten igen. Jag vill göra annat än att bo också!

Läs även andra bloggares åsikter om boende, bolån, räntor, privatekonomi

Hur stor buffert behöver man i hushållsekonomin? Vad ska bufferten räcka till?

Endel påstår att man bör ha två månadslöner i buffert, andra en årslön. Jag har nog min buffert uppdelad, dels för planerade behov, dels oplanerade. Till huset (och bilen) finns en buffert för renoveringsbehov och underhåll (yttre och inre underhåll som fasadmålning eller tapetsering). Den ska också räcka om frysen går sönder och till större reparationer på bilen. Uppfräschning av trädgården eller liknande. Sen finns en annan buffert, semestersparande i huvudsak, den räcker även till andra dyrare grejer då och då. En dator eller något liknande.

Jag vill egentligen inte räkna sparandet i aktier och fonder som buffert, eftersom det är mer pÃ¥ lÃ¥ng sikt. Men visst kan jag avyttra det ocksÃ¥ om tvungen är. Man kanske ska räkna 50% av tillgÃ¥ngarna i aktier/sparande som “tillgängliga”, för att ta rejäl hänsyn till börsens svängningar.

För huset tycker jag också det är bra att planera kommande renoveringsbehov, och budgetera för det (dvs planera sparandet en längre tid). Förra årets budgeterade underhåll av huset;

Sammanfattningsvis kan man säga att nästan samtliga åtgärder underpredikterades, vilket innebär att bufferten också måste innehålla mån för felskattningar, i detta fall ca 20 % extra. Detta får jag ta med mig till årets budget, som kommer att omfatta byte av fasad på endel av huset samt stensättning i trädgården, ungefär 30 000 kr räknar jag med sammanlagt. Vilket väl betyder att jag borde räkna med 36 000 kr. Och det är det planerade kostnaderna. Sen måste jag fortfarande räkna med vattenskador och byte av vitvaror och annat akut som kan inträffa.

Hur räknar du din buffert? Vad ska den täcka?

Artiklar om buffert i privatekonomin;
Skaffa stenkoll på din ekonomi
SÃ¥ blir din privatekonomi 2008
Hur stor buffert bör jag ha på sparkontot

Läs även andra bloggares åsikter om privatekonomi, buffert, renovering,