Förmera - om privat ekonomi

Den 1 januari skulle räntan på en del av lånet sättas om. En tremånaders rörlig. Givetvis prickade den toppräntan förra gången den sattes om i oktober, 6,64 %. När räntan på en annan del av lånet sattes om första december var banken hypersnabb med att uppdatera räntan så jag kunde se det på mitt internetkonto. Dagen innan de sänkte räntorna med 0,36 procentenheter.

Nu var ju nyÃ¥rsdagen en röd dag, sÃ¥ jag gav dem även fredagen den 2:a att uppdatera räntan pÃ¥ … men det hände inget. Halv fem ringde jag bankkontoret och frÃ¥gade när de tänkte uppdatera, eller om det var sÃ¥ att de missat nÃ¥got (förfallodagen pÃ¥ lÃ¥net var dessutom satt till 2050-01-01, trevligt). Nja, det kanske skulle ta lite tid att hinna uppdatera det där … men idag var det uppdaterat. Ny ränta 3,40 %. Vilket otroligt steg pÃ¥ tre mÃ¥nader! Hela den räntemarginal man räknar med för att ge lÃ¥n, fast tvärtom dÃ¥. Historiskt snabba svängningar fÃ¥r man säga.

Detta ger naturligtvis stort utslag på räntekostnaden per månad. Jag har funderat på en ny strategi. Såhär ungefär:

Nuvarande medelränta är 4,30 %, jag har nÃ¥gon del med i nuläget ganska hög ränta, 5,18 % som ligger ett tag till. Om jag räknar med att högsta räntan under överskÃ¥dlig tid kommer att vara 7,30% (+3 procentenheter), kan jag avsätta det som mÃ¥nadskostnad för huset. Det som inte gÃ¥r Ã¥t till räntebetalning, avsätts pÃ¥ lurkontot för investering och framtida amortering. Jag ska räkna lite pÃ¥ en sÃ¥’n strategi.

Nu är jag förbannad. PÃ¥ vem? PÃ¥ de dryga bankerna förstÃ¥s, som tjänat enorma pengar de senaste Ã¥ren. Men nu gÃ¥r dÃ¥ligt pÃ¥ grund av vidlyftiga affärer, och “mÃ¥ste” ta ut ännu mer i räntegap. Jag har satt om ett lÃ¥n, den 1 december, 3 mÃ¥naders rörlig ränta. Jag förhandlade med banken som utlovade en ränterabatt.

Inte nog med att bankerna påpassligt sänker räntor den 2:a, man får förmoda att de flesta lån sätts om den 1:a vilket gör att de tjänar en hel månads räntegap till på ett fiffigt sätt, på ganska många kunder. Den utlovade rabatten uteblev visst den med. Jag är mer än lovligt trött på Handelsbanken.

Börsen går upp och den går ner. Jag gör ingenting med mina innehav, utan väntar på lämpligt tillfälle att köpa mer. Bure delar ut sitt innehav i AcadeMedia, och jag får en AcadeMedia-aktie för var tionde Bure-aktie. Jag tackar och tar emot.

Lån ska sättas om. Det gäller att vara med. Ett tvåårslån sätts om i dagarna, och gör jag ingenting sätts det om till ett nytt tvåårslån med uselusel ränta. Jag sätter om det till rörlig ränta istället. På bara några veckor har den gått ned med nästan en procentenhet, och jag förväntar mig fortsatt nedgång. Jag passade på att klaga på banken att de smygavskaffar överenskommen ränterabatt vid varje omsättning om man inte är med och påpekar det! Det är dåligt! En lång förklaring till varför man inte ger ränterabatter mer, en mycket märklig förklaring, som jag ska dissikera vid tillfälle.

I dagarna fick jag också samtal från annan bank som vill se över min ekonomi och mina bolån. Det kan de väl få! Detta passade jag på att nämna för min nuvarande bank, och minsann gick det inte att få lite rabatt då. Nu har jag det mesta av lånen på rörlig ränta, varför en flytt till annan bank inte alls blir särskilt besvärlig vid eventuellt bra erbjudande.

Det som gäller mest av allt just nu, är att se till att ha jobb, då rider vi ut denna lågkonjunktur också. Att byta till dyrare boende, om man nu hade tänkt det, är också idé. Även om priset på det jag har faller, kommer gapet i absoluta pengar, mellan det jag har och det jag tänker köpa med största sannolikhet att minska, vilket inte är skadligt alls. Det känns som man kan sitta lugnt och vänta på att drömhuset ska dyka upp!

Egentligen är det ganska bra tider, sÃ¥vida marginalerna inte naggas av arbetslöshet eller alltför höga räntor. Vilket pÃ¥minner mig om att jag behöver se över elen, där räkningarna är sÃ¥där 40 % dyrare än i somras. Det verkar inte riktigt rimligt att glödlamporna drar sÃ¥ mycket … eller är det?

Läs även andra bloggares åsikter om lån, ränta, elpris, långkonjunktur, arbetslöshet

Lehman Brothers ansöker om konkursskydd. Ingen vill ens köpa banken verkar det som. Hur kunde det gå så illa? Vilket högt spel man spelat, med krediter och obskyra, svårgenomskådliga finansiella instrument.

Finansiella instrument är värre än 2001: A Space Odyssé med datorn HAL, i alla fall ser det ut så. För en utomstående tycks det som att ingen riktigt begriper hur allting hänger ihop, och det är som att det finns en organism med eget, okontrollerbart, liv, mitt i finanssystemet.

De senaste åren har priserna på bostäder skenat till rena fantasinivåer, med hjälp av de nästan löjligt låga räntorna. Och i USA lånar de ut pengar på extremt skakiga grunder med visionen om egna hem som en mänsklig rättighet, som om den vore en del av självständighetsförklaringen. Stigande priser när efterfrågan på allt ökar. Till slut nås en gräns, man har inte råd att köpa mer i denna uppåtgående spiral. Inbromsning, arbetslöshet, man kan inte betala räntor. Och plötsligt går spiralen åt andra hållet, mycket snabbare.

Är det sÃ¥ tokigt egentligen, det som händer? Om man sansar sig lite och tar ett kliv tillbaka frÃ¥n de hetsande rubrikerna om Ras och Nattmörker. Ja … kanske kommer räntorna att stiga lite till att börja med. Men om man har lite marginaler där borde det inte bli alltför bekymmersamt. Jag skulle bli förvÃ¥nad om vi talar 500 % i styrränta som 1992, och 30% i rörlig ränta under nÃ¥gra dagar. Hur är det med jobbet dÃ¥? Arbetslöshet är ocksÃ¥ en risk, dÃ¥ kommer förmÃ¥gan att betala räntan att kraftigt minska.

Men, om man har ett jobb som är någorlunda konjunkturoberoende, eller i alla fall har attraktiva meriter, är det som händer nu enbart av godo. Huspriserna stagnerar, det kanske till och med blir lite större utbud av hus så småningom. Och även om man redan har ett hus, som också stagnerar i pris, men har för avsikt att byta, är det ingen större fara. Särskilt inte om man tänker byta till ett som är större/dyrare. Även om priserna faller med lika stor del, kommer prisskillnaden i absoluta kronor att minska, och det är ju bara bra.

Inte ens bland mina aktier tänker jag göra sÃ¥ mycket, jag har inga bankaktier, utan mest bioteknik/medicinteknik, och mitt favvoverkstadsbolag ABB. Jag tänker nog vikta om lite bland fonderna och köpa mer mot amerikanska marknanden, det borde vara läge där ganska snart …

Jag följer utvecklingen med spänning, och hoppas att det inte finns mumifierade lik i finansbolagens garderober.

Läs även andra bloggares åsikter om finanskollaps, lehman brothers, bostadmarknaden, arbetslöshet

Indignationen är stor. SCB har räknat fel. Det kan ha kostat oss miljarder i ränteutgifter. På årsbasis. Påstås det i de artiklar som vibrerar av upprördhet. Eller är det bara blodhundarnas förtjusning över en räknemiss?

0,1 procentenheter fel i juni och 0,3 procentenheter fel i juli.

Jag som är vän av statistiska beräkningar vill givetvis reda ut begreppen här. Och den första fråga jag ställer mig är, hur anger SCB inflationen, hur stor är noggrannheten i beräkningen? Vilka fel i indata, fel i modeller räknar man med?

För det andra, är inte Riksbankens inflationsmål 2 %? Det är långt ifrån till och med 4.1 %, faktiskt.

För det tredje, hur kunde det bli en miljard? Antag att 4 miljoner människor har 500 000 kronor i lÃ¥n var. Och det mÃ¥ste betraktas som ganska överskattat. Det handlar väl om fem dagar sedan styrräntan höjdes? Antag att bankerna var snabba och höjde lika mycket samma dag 0,25 procentenheter. DÃ¥ har för dessa 5 dagar dessa personer en ökad ränta pÃ¥ 17 kronor, dvs 68 miljoner kronor. Högt räknat. Och förvisso utan skatteavdrag. Jaha … en miljard pÃ¥ Ã¥rsbasis. Hur mÃ¥nga gÃ¥nger kommer SCB med inflationsstatistik, hur ofta ändrar riksbanken räntan?

Så, ska jag bli upprörd nu alltså?

Ja, det blir jag. Jag jag blir upprörd över ekonomiredaktioner som tillÃ¥ter sÃ¥’n tramsjournalistik. SCB hade fel i en modell, so what? Hur mÃ¥nga andra modeller tror du att de att det finns fel i? Hur stora fel tror du att det finns i mätdata? Just det.

Därmed inte sagt att SCB inte ska räkna så rätt det bara går, men skriv hellre en artikel som diskuterar felkällor och inflationssiffrornas noggrannhet, än hetsa upp folk mer över räntor. Vad tjänar det till?

Vilka icke-artiklar!

Många trillar in hit via sökningar på excelmall annuitet, räkna ut amortering, annuitetslån, räkna ut 3056 delat i 4, räkna ut ränta och liknande. Så jag tänkte att jag får väl lägga upp en excelmall för att beräkna annuitet som man kan greja lite med som man vill och räkna det som passar en. I filen har jag gjort ett exempel, ett lån på 10 000 kronor med räntesats 4,50 % ska betalas tillbaka på 2 år (24 månader). Kolumn 1 är månad, kolumn 2 är amortering, kolumn 3 ränta, kolumn 4 är månadsbetalningen (summan av amortering och ränta) och kolumn 5 kvarstående skuld efter månadens amortering. Det man vill räkna ut är hur mycket man ska betala varje månad, kolumn 4, annuiteten.

Såhär funkar beräkningen;

Räntan är lätt att räkna ut, det man ska betala för månaden är skulden*räntesatsen dividerat med 12. Amorteringen ska betalas så att lånet är avbetalt på 24 månader, och den totala månadsbetalningen ska vara densamma alla dessa 24 månader. Den kvarstående skulden är skulden månaden före minus amorteringen. Lite krångligt kan tyckas att få ihop detta, men i excel kan man använda funktionen målsökning som hjälp. I nedanstående exempel visas hur det går till. Räntan vet vi i första raden, eftersom vi vet skulden, 10 000*0,045/12 = 38 kronor. Vi gör en gissning på den totala månadsbetalningen, säg 600 kronor. Amorteringen är månadsbetalningen - räntan (avrundning gör att summan av amortering och ränta inte blir exakt 600 i varje rad).

I excel-bladet ser man formlerna för varje cell. När vi räknar ner amorteringen med gissningen 600 som månadsbetalning ser vi att vi kommer att få betala mer än 10 000 kronor totalt, eller snarare att skulden försvinner innan 24 månader. För att få det att gå jämnt upp gör vi målsökning, enligt exemplet. Cell B58 (summan av amorteringarna) vill vi ska bli 10 000 kronor genom att värdet för den gissade månadskostnaden justeras, cell D33 i exemplet. Tryck OK och excel räknar ut annuiteten.

Färdigberäknad annuitet:

I detta fall blir alltså månadsbetalningen 436 kronor.

Du kan ladda ner excelmallen här. För att ändra till andra räntesatser ändrar du i cell B1 (mallen). Lånesumman ändras i cell D1 (mallen). Vill du ändra månadsantal lägger du till rader och kopierar formlerna. Kom ihåg att ändra i summan, så att amorteringen summeras för rätt antal celler. Sen gör du målsökningen på samma sätt som beskrivits ovan. Klart!

Här finns fler excelmallar för olika ändamål; hushållsbudget, fasta kostnader.

Läs även andra bloggares åsikter om annuitetslån, excel, mall, privatekonomi, beräkna annuitet

Centralbankerna pumpar in pengar i betalningssystemet. Aktiemarknaden gillade det och kurserna steg idag. Ordentligt.

Jag har på sätt och vis inget emot det, att kurserna stiger. Min depå stiger i värde. Det är trevligt. Men samtidigt är det lite obehagligt. Det är finansiell kris, bolånekris i USA. Centralbankerna fyller på systemet med pengar, och som säkerhet för dessa lån accepteras bostadsobligationer! Det verkar inte vidare stabilt, tycker jag.

Varför stiger aktiekurserna dÃ¥? Ligger alla i startgroparna för säkerhetsskull och väntar pÃ¥ en uppgÃ¥ng, nu när de gÃ¥tt ner sÃ¥ mycket, och springer med för man vill inte missa tÃ¥get? Om ett par dagar läser vi väl om “förnyad kreditoro”, och ser fallande kurser igen. Om man ska vara pessimist, vilket inte är likt mig. Men jag är ingenjör ocksÃ¥, och som sÃ¥dan vill jag se orsak och verkan, riktiga förändringar i systemet. Men … det är ju inte det här? Eller?

Att psykologi och beteenden betyder mycket för momentana aktiekurser, och i ett kort tidsperspektiv, det köper jag. Men har bostadsmarknandens värdering med psykologi att göra? Kommer konsumtionen öka, folk glädjestrålande köpa hus och prylar och företagen börjar gå på högvarv igen. Nu? Det låter osannolikt, och alltför enkelt.

Å andra sidan ska kanske inte psykologin underskattas. Att fylla på likviditet i systemet är kanske som att vattna gräsmattan en het sommar, det håller den vid liv tills regnet kommer. Och om man i alla fall tror att gräsmattan överlever kanske man vågar planera för ytterligare planteringar. Låt oss hoppas på regn snart.

Läs även andra bloggares åsikter om centralbanken, likviditet, ekonomi, aktier, börs, bolånekris

We are not experiencing a “remake” of the 1929 crisis nor a repetition of the 1970s oil crises or 1987 stock market crisis. What we will have, instead, is truly a global momentous threat - a true turning point affecting the entire planet and questioning the very foundations of the international system upon which the world was organized in the last decades.

Denna är en av de värre domedagsprofetior jag läst. Jag tror att människor i grunden är optimister. Jag tror det därför att vi strävar efter utveckling, vi vill någonstans. Vi vill vara lyckliga, glada, rika på alla sätt. Därför tror jag inte på domedagsprofetior.

Men, det hindrar inte att jag tänker igenom situationen. Det som bekymrar mig litegrann är uttalanden som att “historiskt har det visat sig …”. Självklart är det sant, att nÃ¥got historiskt “visat sig”. Att se till historien och ta hänsyn till nutiden är ocksÃ¥ den bästa gissning vi kan göra för framtiden. Men det är ocksÃ¥ vad det är, en gissning. Hur väl underbyggd och kvalificerad den än är, kommer den inte att inträffa med sannolikheten ett.

Det finns en risk för att vi står inför något som vi hittills inte sett i historien. Om det är positivt eller negativt, det återstår att se.

En anledning, förutom det rent matematiska med sannolikheter, till att vi kan stå inför något vi inte sett i historien tidigare, är sättet att handskas med pengar, handeln med alltmer komplicerade finansiella instrument. Denna handel tycks knyta till synes okorrelerade marknader samman på ett oöverskådligt sätt. Läs denna intressanta krönika om bostadslånen i USA. Visst bidrar det till att situationen känns något läskigare?

Jag ska försöka hÃ¥lla mig frÃ¥n alltför mycket frossande i matematik … men jag utlovade en jämförelse mellan annuitetslÃ¥n och lÃ¥n med rak amortering.

Annuitetslån: Man betalar ett bestämt månadsbelopp under en bestämd tid. Beloppet består av både ränta och amortering.

Lån med rak amortering: Man betalar samma amortering samma månad. Här har jag gjort två varianter. I det ena fallet betalar man den amortering som första månaden ger samma månadsbetalning som annuitetslånet. Kanske är ett alternativ om man har stram budget. Lånet tar i detta fall längre tid att återbetala, men månadskostnaden är maximalt detsamma som annuitetslånet och sedan minskande. I den andra varianten betalar man tillbaka lånet på samma tid som annuitetslånet, och månadskostnaden blir i det fallet högre i början.

Förutsättningar: Lån på 160 000 kronor till 5,5 % ränta.

1. Rak amortering, 60 månader. Amorteringen blir 2667 kronor per månad. Första månadsbetalningen 3400 kronor, sedan sjunkande. Efter 30 månader passerar månadskostnaden, uppifrån, annuitetslånets månadskostnad (3056 kr/månad).
2. Rak amortering. Maximal månadskostnad 3056 kronor, ger en amortering på 2323 kronor. Återbetalningstiden blir då 69 månader.
3. Annuitetslån. Återbetalningstid på 60 månader, ger en månadskostnad på 3056 kronor.

(1) betyder att skuld och total ränta är vad som gäller vid 60 månader

I tabellen kan man se kostnaderna för lånen, hur man ligger till efter 60 månader. I fallet med annuitetslån samt rak amortering med återbetalningstid på 60 månader är man förstås skuldfri. I fallet med maximal månadskostnad för den raka amorteringen har man drygt 20 000 kronor kvar att betala. Man ser också ränteutgifterna för respektive lån. Rak amortering med 60 månaders återbetalningstid ger en räntekostnad på 22 367 kronor. Annuitetslånet ger räntekostnaden 23 373 kronor. Det icke återbetalade lånet har efter 60 månader kostat drygt 25 000 kronor.

Man kan säga att annuitetslånet är en kompromiss mellan återbetalningstid och månadskostnad. Det minst kostsamma är att betala tillbaka på 60 månader med rak amortering, men det ger högre månadskostnader i början (och lägre i slutet). Om man behöver ett maxtak på månadskostnaderna kostar det, via annuitetslåneuppläggning, ca 1000 kronor på fem år i detta fall.

Jag har inte räknat med omkostnader som aviavgifter och uppläggningsavgifter i dessa fall.

Läs även andra bloggares åsikter om privatekonomi, räntor, amortering, annuitetslån, rak amortering

Unga vet inte vad ränta är. 60% av 18-19 åringarna vet inte vad ränta är och då kan de självklart inte beräkna några ränteutgifter. 70% vet inte vad disponibel inkomst är.

Det är skrämmande. Det är skrämmande för de som inte kan, för hur har de då koll när de tar lån? Hur vet de att de kan betala tillbaka? Med tanke på hur lätt det är att låna, som diskuterats tidigare.

Idag kollade jag vilka sökträffar min sida fÃ¥tt, och i detta sammanhang är ju sökningen “hur räknar man ut amortering” relevant.

SÃ¥ nu känner jag att bör bidra för att reda ut begreppen. Ränta är vad man betalar för att man fÃ¥r lÃ¥na. Vad det kostar att lÃ¥na. Det är en enkel princip. “Du fÃ¥r lÃ¥na 100 kronor av mig idag om jag fÃ¥r tillbaka 105 kronor imorgon”. Det kostar alltsÃ¥ 5 kronor att lÃ¥na de där 100 kronorna. Exakt hur mycket man fÃ¥r betala för att lÃ¥na beror pÃ¥ hur mycket man lÃ¥nar och vad man har att lämna som säkerhet för lÃ¥net (vad lÃ¥ngivaren kan ta ifall man inte kan betala tillbaka i pengar). Har man ingen säkerhet tar lÃ¥ngivaren större risk och vill ha mer betalt för att lÃ¥na ut.

Ränta som begrepp använder man slarvigt. Dels menas räntesatsen, “Min bolÃ¥neränta är 4 %”, dels de pengar man i kronor betalar för lÃ¥net, själva kostnaden för att lÃ¥na. “Jag har betalat 3500 kr i ränta denna mÃ¥nad”.

Eftersom jag funderar på bilköp och kommer ta en lån för större delen av det, är det intressant för mig att räkna lite på vad jag kan betala under olika förutsättningar. Billån brukar läggas upp som s k annuitetslån, dvs man betalar samma summa varje månad under en bestämd tid. Månadsbetalningen innehåller både en räntedel och en amorteringsdel (avbetalning på lånesumman). När man betalar en bestämd summa i amortering, s k rak amortering, varje månad är det enkelt att räkna ut räntekostnader och amorteringstid, de blir vad de blir. När man räknar på ett annuitetslån har man bestämt lånetiden, lånesumman och räntan. Och utifrån detta får man fram månadsbetalningen. Det är en lite mer komplicerad beräkning även om principen är enkel.

Annuitetslån:

Säg att jag lånar 160 000 kr (B), och ska betala tillbaka allt på fem år (N=60 månader). Räntan (r) är bunden till 5,5 % under hela tiden. Vilken blir min månadsbetalning (K)?

Första månaden betalar jag ränta på hela beloppet. Eftersom räntesatsen anges på årsbasis, betalar jag för en månad 1/12 av räntan. Första månaden betalar jag alltså 160000*0,055/12 = 733 kronor i ränta. Amorteringen kallar jag A1. Den totala kostnaden (månadsbetalningen) är K. Andra månaden har jag betalat av A1 kronor på lånet och betalar alltså en månadsränta på (B-A1) kronor, samt en amortering som jag kallar A2 kronor. Tredje månaden har jag betalat av ytterligare A2 kronor av hela lånebeloppet och betalar alltså ränta på (B-A1-A2) kronor, och en amortering A3 kronor. Samtliga månader ska den totala månadsbetalningen bli K kronor. Uppställt får man således;

Första månaden: B*r/12+A1 = K
Andra månaden: (B-A1)*r/12+A2 = K
Tredje månaden: (B-A1-A2)*r/12+A3=K
Fjärde månaden: (B-A1-A2-A3)*r/12+A4=K
.
.
Tolfte månaden:(B-summan(A1:A11))*r/12+A12=K

osv, till 60 månader. Nu har vi fått ett litet ekvationssystem, och kan räkna ut alla obekanta på en gång. Dvs alla amorteringar och månadskostnaden. (Gissar vi en amortering, eller månadskostnad får vi kanske inte ihop det, så att lånet är färdigbetalt på det antal månader vi ville).

Jag skrev förstås ett litet program i MATLAB för att kunna räkna på olika räntesatser, lånebelopp och återbetalnigstider. Det ser ut såhär:

Och i figuren nedan ser vi förhållandet mellan ränta och amortering under hela återbetalningstiden. Månadskostnaden blir 3056 kronor. Första månaden är räntan som sagt 733 kronor, och amorteringen 2323 kronor. Trettonde månaden är räntan 602 kronor och amorteringen 2454 kronor. 49:e månaden, sista återbetalningsårets första månad är räntan 163 kronor och amorteringen 2893 kronor. Räntan är den gröna, nedåtsluttande linjen. Amorteringen den blå uppåtsluttande. Den röda linjen är den konstanta månadsbetalningen.

Jag kan förstås experimentera med lånebelopp, räntesats och återbetalningstid i mitt lilla program. Om jag istället sätter räntan en procentenhet högre, till 6,5 %, med samma återbetalningstid och samma lånebelopp, kommer min månadskostnad att bli 3131 kronor per månad. Utökar jag istället lånetiden ett år, till 72 månader, kommer jag att betala 2614 kronor per månad.

Vid ett senare tillfälle tänker jag jämföra detta avbetalningssätt med metoden rak amortering.

Läs även andra bloggares åsikter om annuitetslån, rak amortering, lån, amortering, ränta