Förmera - om privat ekonomi

Den 1 januari skulle räntan på en del av lånet sättas om. En tremånaders rörlig. Givetvis prickade den toppräntan förra gången den sattes om i oktober, 6,64 %. När räntan på en annan del av lånet sattes om första december var banken hypersnabb med att uppdatera räntan så jag kunde se det på mitt internetkonto. Dagen innan de sänkte räntorna med 0,36 procentenheter.

Nu var ju nyÃ¥rsdagen en röd dag, sÃ¥ jag gav dem även fredagen den 2:a att uppdatera räntan pÃ¥ … men det hände inget. Halv fem ringde jag bankkontoret och frÃ¥gade när de tänkte uppdatera, eller om det var sÃ¥ att de missat nÃ¥got (förfallodagen pÃ¥ lÃ¥net var dessutom satt till 2050-01-01, trevligt). Nja, det kanske skulle ta lite tid att hinna uppdatera det där … men idag var det uppdaterat. Ny ränta 3,40 %. Vilket otroligt steg pÃ¥ tre mÃ¥nader! Hela den räntemarginal man räknar med för att ge lÃ¥n, fast tvärtom dÃ¥. Historiskt snabba svängningar fÃ¥r man säga.

Detta ger naturligtvis stort utslag på räntekostnaden per månad. Jag har funderat på en ny strategi. Såhär ungefär:

Nuvarande medelränta är 4,30 %, jag har nÃ¥gon del med i nuläget ganska hög ränta, 5,18 % som ligger ett tag till. Om jag räknar med att högsta räntan under överskÃ¥dlig tid kommer att vara 7,30% (+3 procentenheter), kan jag avsätta det som mÃ¥nadskostnad för huset. Det som inte gÃ¥r Ã¥t till räntebetalning, avsätts pÃ¥ lurkontot för investering och framtida amortering. Jag ska räkna lite pÃ¥ en sÃ¥’n strategi.

I USA sänker de styrräntan till något tal ganska nära noll! Det låter helt otroligt på något sätt. Det låter som att man inte kommer att kunna göra något alls i fortsättningen för att styra ekonomin. Så som vi är vana att se kausaliteten i alla fall, styrräntor upp eller ner, boräntar upp eller ner, inflation ner eller upp.

Nu ska man hitta på andra innovativa idéer för att få bukt med ekonomin. In med pengar i systemet. Man undrar lite varifrån de där pengarna egentligen kommer. Kommer det att bli ännu mer komplicerat nu? Ännu större risker för oförutsedda återkopplingar i olika delar av ekonomin? Går det att styra konjunkturen eller går det inte? Tänk om man skapar instabilitet i systemet! Var och en med lite reglertekniska insikter inser fallgroparna med återkopplade system.

Men jag måste erkänna att det är lite spännande tider vi lever i!

Idag gick jag in på min aktiedepå som jag inte besökt på ganska lång tid. Det har varit en tanke med det, det har varit av rent psykologiska skäl i nedgången. För att hålla fast vid min strategi när jag bestämt mig för att det faktiskt är en bra fördelning. Jag gick in och undersökte läget eftersom jag behövde bestämma mig för vad jag ska göra med teckningsoptionerna i Getinge. Jag tecknade. Och jag blev varse att mina Academedia förökat sig i enlighet med Bures utdelning. Trevligt. Depån har gått ner med 18 %, inte alls lika illa som det kunde ha varit. Dessutom påmindes jag om min lilla extradepå som jag nästan glömt bort. Där hade det inte hänt mycket, en mycket liten nedgång, vilket beror på att den består av en USA-fond som jag köpte när dollarn var låg, samt aktier i Glycorex som står ganska still, och kontanter.

Strategin inför årsskiftet är att ta några förluster och sänka skatten, måste bara undersöka det lite närmre. På det hela taget är katastrofscenariot för tillfället inte fullt så katastrofalt alltså.

Trevligt.

Börsen går upp och den går ner. Jag gör ingenting med mina innehav, utan väntar på lämpligt tillfälle att köpa mer. Bure delar ut sitt innehav i AcadeMedia, och jag får en AcadeMedia-aktie för var tionde Bure-aktie. Jag tackar och tar emot.

Lån ska sättas om. Det gäller att vara med. Ett tvåårslån sätts om i dagarna, och gör jag ingenting sätts det om till ett nytt tvåårslån med uselusel ränta. Jag sätter om det till rörlig ränta istället. På bara några veckor har den gått ned med nästan en procentenhet, och jag förväntar mig fortsatt nedgång. Jag passade på att klaga på banken att de smygavskaffar överenskommen ränterabatt vid varje omsättning om man inte är med och påpekar det! Det är dåligt! En lång förklaring till varför man inte ger ränterabatter mer, en mycket märklig förklaring, som jag ska dissikera vid tillfälle.

I dagarna fick jag också samtal från annan bank som vill se över min ekonomi och mina bolån. Det kan de väl få! Detta passade jag på att nämna för min nuvarande bank, och minsann gick det inte att få lite rabatt då. Nu har jag det mesta av lånen på rörlig ränta, varför en flytt till annan bank inte alls blir särskilt besvärlig vid eventuellt bra erbjudande.

Det som gäller mest av allt just nu, är att se till att ha jobb, då rider vi ut denna lågkonjunktur också. Att byta till dyrare boende, om man nu hade tänkt det, är också idé. Även om priset på det jag har faller, kommer gapet i absoluta pengar, mellan det jag har och det jag tänker köpa med största sannolikhet att minska, vilket inte är skadligt alls. Det känns som man kan sitta lugnt och vänta på att drömhuset ska dyka upp!

Egentligen är det ganska bra tider, sÃ¥vida marginalerna inte naggas av arbetslöshet eller alltför höga räntor. Vilket pÃ¥minner mig om att jag behöver se över elen, där räkningarna är sÃ¥där 40 % dyrare än i somras. Det verkar inte riktigt rimligt att glödlamporna drar sÃ¥ mycket … eller är det?

Läs även andra bloggares åsikter om lån, ränta, elpris, långkonjunktur, arbetslöshet

Många trillar in hit via sökningar på excelmall annuitet, räkna ut amortering, annuitetslån, räkna ut 3056 delat i 4, räkna ut ränta och liknande. Så jag tänkte att jag får väl lägga upp en excelmall för att beräkna annuitet som man kan greja lite med som man vill och räkna det som passar en. I filen har jag gjort ett exempel, ett lån på 10 000 kronor med räntesats 4,50 % ska betalas tillbaka på 2 år (24 månader). Kolumn 1 är månad, kolumn 2 är amortering, kolumn 3 ränta, kolumn 4 är månadsbetalningen (summan av amortering och ränta) och kolumn 5 kvarstående skuld efter månadens amortering. Det man vill räkna ut är hur mycket man ska betala varje månad, kolumn 4, annuiteten.

Såhär funkar beräkningen;

Räntan är lätt att räkna ut, det man ska betala för månaden är skulden*räntesatsen dividerat med 12. Amorteringen ska betalas så att lånet är avbetalt på 24 månader, och den totala månadsbetalningen ska vara densamma alla dessa 24 månader. Den kvarstående skulden är skulden månaden före minus amorteringen. Lite krångligt kan tyckas att få ihop detta, men i excel kan man använda funktionen målsökning som hjälp. I nedanstående exempel visas hur det går till. Räntan vet vi i första raden, eftersom vi vet skulden, 10 000*0,045/12 = 38 kronor. Vi gör en gissning på den totala månadsbetalningen, säg 600 kronor. Amorteringen är månadsbetalningen - räntan (avrundning gör att summan av amortering och ränta inte blir exakt 600 i varje rad).

I excel-bladet ser man formlerna för varje cell. När vi räknar ner amorteringen med gissningen 600 som månadsbetalning ser vi att vi kommer att få betala mer än 10 000 kronor totalt, eller snarare att skulden försvinner innan 24 månader. För att få det att gå jämnt upp gör vi målsökning, enligt exemplet. Cell B58 (summan av amorteringarna) vill vi ska bli 10 000 kronor genom att värdet för den gissade månadskostnaden justeras, cell D33 i exemplet. Tryck OK och excel räknar ut annuiteten.

Färdigberäknad annuitet:

I detta fall blir alltså månadsbetalningen 436 kronor.

Du kan ladda ner excelmallen här. För att ändra till andra räntesatser ändrar du i cell B1 (mallen). Lånesumman ändras i cell D1 (mallen). Vill du ändra månadsantal lägger du till rader och kopierar formlerna. Kom ihåg att ändra i summan, så att amorteringen summeras för rätt antal celler. Sen gör du målsökningen på samma sätt som beskrivits ovan. Klart!

Här finns fler excelmallar för olika ändamål; hushållsbudget, fasta kostnader.

Läs även andra bloggares åsikter om annuitetslån, excel, mall, privatekonomi, beräkna annuitet

Centralbankerna pumpar in pengar i betalningssystemet. Aktiemarknaden gillade det och kurserna steg idag. Ordentligt.

Jag har på sätt och vis inget emot det, att kurserna stiger. Min depå stiger i värde. Det är trevligt. Men samtidigt är det lite obehagligt. Det är finansiell kris, bolånekris i USA. Centralbankerna fyller på systemet med pengar, och som säkerhet för dessa lån accepteras bostadsobligationer! Det verkar inte vidare stabilt, tycker jag.

Varför stiger aktiekurserna dÃ¥? Ligger alla i startgroparna för säkerhetsskull och väntar pÃ¥ en uppgÃ¥ng, nu när de gÃ¥tt ner sÃ¥ mycket, och springer med för man vill inte missa tÃ¥get? Om ett par dagar läser vi väl om “förnyad kreditoro”, och ser fallande kurser igen. Om man ska vara pessimist, vilket inte är likt mig. Men jag är ingenjör ocksÃ¥, och som sÃ¥dan vill jag se orsak och verkan, riktiga förändringar i systemet. Men … det är ju inte det här? Eller?

Att psykologi och beteenden betyder mycket för momentana aktiekurser, och i ett kort tidsperspektiv, det köper jag. Men har bostadsmarknandens värdering med psykologi att göra? Kommer konsumtionen öka, folk glädjestrålande köpa hus och prylar och företagen börjar gå på högvarv igen. Nu? Det låter osannolikt, och alltför enkelt.

Å andra sidan ska kanske inte psykologin underskattas. Att fylla på likviditet i systemet är kanske som att vattna gräsmattan en het sommar, det håller den vid liv tills regnet kommer. Och om man i alla fall tror att gräsmattan överlever kanske man vågar planera för ytterligare planteringar. Låt oss hoppas på regn snart.

Läs även andra bloggares åsikter om centralbanken, likviditet, ekonomi, aktier, börs, bolånekris

We are not experiencing a “remake” of the 1929 crisis nor a repetition of the 1970s oil crises or 1987 stock market crisis. What we will have, instead, is truly a global momentous threat - a true turning point affecting the entire planet and questioning the very foundations of the international system upon which the world was organized in the last decades.

Denna är en av de värre domedagsprofetior jag läst. Jag tror att människor i grunden är optimister. Jag tror det därför att vi strävar efter utveckling, vi vill någonstans. Vi vill vara lyckliga, glada, rika på alla sätt. Därför tror jag inte på domedagsprofetior.

Men, det hindrar inte att jag tänker igenom situationen. Det som bekymrar mig litegrann är uttalanden som att “historiskt har det visat sig …”. Självklart är det sant, att nÃ¥got historiskt “visat sig”. Att se till historien och ta hänsyn till nutiden är ocksÃ¥ den bästa gissning vi kan göra för framtiden. Men det är ocksÃ¥ vad det är, en gissning. Hur väl underbyggd och kvalificerad den än är, kommer den inte att inträffa med sannolikheten ett.

Det finns en risk för att vi står inför något som vi hittills inte sett i historien. Om det är positivt eller negativt, det återstår att se.

En anledning, förutom det rent matematiska med sannolikheter, till att vi kan stå inför något vi inte sett i historien tidigare, är sättet att handskas med pengar, handeln med alltmer komplicerade finansiella instrument. Denna handel tycks knyta till synes okorrelerade marknader samman på ett oöverskådligt sätt. Läs denna intressanta krönika om bostadslånen i USA. Visst bidrar det till att situationen känns något läskigare?

Sen många år har jag ett konto dit jag för över en fast summa pengar varje månad. Detta konto var från början avsett för husets kostnader, men har senare blivit ett konto för allehanda fasta kostnader som förutom räntor, amortering och drift är t ex studielån, fritids, olika försäkringar, och kostnader för bilen. Jag gör en budget för året, baserad på förra årets utfall och bestämmer den summa som ska föras över varje månad. Detta håller jag koll på i en excelbok, som rymmer ett år per flik. En flik finns också för att hålla koll på lånen. Excelbladet håller samtidigt reda på hur mycket som finns på kontot och hur mycket av det som är buffert. Endel av det som förs över varje månad går till bufferten, men den summan finns ju kvar på kontot tills den används. Nedan visas endel av excelbladet, som jag fixat till lite, om du vill ladda ner. Den är enkelt gjord, men kan kanske vara till hjälp om du vill göra något liknande.

De översta tre raderna är räntor för olika lån (som specas i en egen flik). Sen kommer de rader jag räknar till driften; vatten&avlopp, värme, el, bredband, telefon/TV, sophämtning och hem- och villaförsäkring. Sen en rad för avsättning till reparationer&underhåll, en rad för amortering. Sen några rader som inte hör till huset men är andra fasta kostnader.

Summan är de fasta kostnaderna, inklusive avsättningen till reparationer och underhÃ¥ll, varje mÃ¥nad. Huskonto 1/1-07, är de pengar som finns pÃ¥ kontot när Ã¥ret börjar. Medelvärdet för Ã¥ret av raden Summa, avrundat till lämpligt värde uppÃ¥t, är avsättningen till kontot varje mÃ¥nad. I detta fall 13 000 kronor per mÃ¥nad. En mÃ¥nadsdiff ackumuleras för att se vilket Ã¥rets “minimum” är (som är den summa som minst mÃ¥ste finnas pÃ¥ kontot vid Ã¥rets början för att det aldrig ska bli minus pÃ¥ kontot). TvÃ¥ rader för tillgodo pÃ¥ kontot före och efter räkningar betalats. Eftersom räkningarna inte är utjämnade mÃ¥nadsvis, är hela tillgodohavandet pÃ¥ kontot inte buffert som kan användas hur som helst. PÃ¥ sista raden räknas den tillgängliga bufferten ut. Det finns en rad för buffertuttag ocksÃ¥, sÃ¥ man kan ha koll pÃ¥ när den minskar.

Tillgodohavandet på kontot vid årets slut följer med till nästa års början. Budget för nästa år baseras på året innan med lite uppräkningar och korrigeringar som man förutser. Kanske måste insättningen tillkontot justeras.

Så länge sifforna är preliminära är de kursiverade, sen när jag betalat räkningarna för jag in utfallet, som icke-kursiverat, i excelbladet. Så samma excelblad tjänar därmed som både budget och uppföljning.

Läs även andra bloggares åsikter om budget, excel, fasta kostnader, räntor, amortering, driftkostnader, husekonomi, privatekonomi

Hur ska man veta hur stor buffert man behöver skaffa sig? Hur mycket kan man lägga på att bo? Hur mycket behöver man ha att leva på när räntor och amorteringar är betalda? Men en avbetalning på 500 i månaden klarar vi väl?

Om vi börjar med bufferten. Vad ska den vara till egentligen? Vad kan det snabbt behövas pengar till? Det vet man ju egentligen inte, om man visste behövde man inte fundera. Men om man bor i hus, vad kan hända? Vattenskador och maskiner som går sönder. Kylskåp och frys, det behöver man snabbt nya. Ett nytt kylskåp kostar kanske 10 000 kronor. Hade man en buffert på 10 000 kronor varje år, får inget mer gå sönder innan man kan spara till en ny. Och hur lång tid tar det?

Vattenskador är trist. Man får åtminstone betala självrisken själv. Är golvet gammalt blir det avskrivningar på det också, så man får lägga till några tusen till för att få in ett nytt golv. Var det elementet som gick sönder? Efter 30 år får man ingenting för gamla element. Ett nytt element kostar runt 6 000 kronor (vattenburet). Säg att det blir 10 000 sammanlagt.

Bilen dÃ¥? Ett nytt avgassystem kostar nÃ¥gra tusen. Varenda pryl som mÃ¥ste bytas kostar nÃ¥gra tusen eller mer … Även om man gör avsättningar för normal service varje Ã¥r, tillkommer kanske en “engÃ¥ngskostnad” dÃ¥ och dÃ¥, säg 5 000.

Så vad behöver man ha i buffert? Man behöver kanske ha ett kylskåp, en vattenskada och ett avgassystem, och lite till i buffert. Dvs 30 000 - 40 000 kunde vara bra att ha. Säg att du måste köpa ett nytt kylskåp, 10 000 kronor, hur lång tid tar det för dig att fylla på bufferten med de 10 000 kronorna? Tar det lång tid, mer än ett år, kanske din buffert behöver vara större. Säg 50 000 kr. Och de pengarna måste vara lättillgängliga. Sorry, ingen bra avkastning där inte!

Hur mycket behöver du ha att leva på då? Vi säger att du har 12 000 kronor kvar när du avsatt pengar till sparande (långsiktigt (mer än tio år) och kortsiktigt (semester) sparande, samt till att öka bufferten), räntor/amorteringar och andra fasta kostnader. De 12 000 kronorna ska vara till mat, resor till jobbet, kläder, aktiviteter och övrigt (en tur till IKEA kanske?). Av det går 4000 kronor till mat till familjen och 2000 kronor till bensin.

Du har sextusen kvar till att roa dig och köpa kläder för! Låter det supermycket? Du kan handla vad-du-vill? Eller inte.

• Ett par skor, 1 000 kronor, sÃ¥klart! 5 000 kvar.
• Ett par jeans och en tröja, inget särskilt fashionabelt, 1 000 kronor till. 4 000 kvar.
• Du behöver köpa alvedon och hostmedicin, receptfritt, för barnen är sjuka en vecka. 200 kronor gick där. 3 800 kronor kvar.
• Men en utekväll i mÃ¥naden kunde man väl unna sig? Middag och en pubrunda. Hoppsan, 1 000 kronor väck. 2 800 kvar.
• Mysa med ett trevligt magasin i soffan pÃ¥ kvällen ibland? 200 kronor borta i mÃ¥naden där. 2 600 kvar.
• Visst kan vi gÃ¥ ut pÃ¥ lunchen ett par-tre gÃ¥nger i mÃ¥naden? 200 kronor. 2 400 kvar.
• En bag-in-box räcker ganska länge, eller hur? 200 kronor. 2 200 kvar.
• Men faktiskt behöver barnen lite kläder, nÃ¥gra tröjor och byxor, 1000 kronor till alla tre. 1 200 kvar.
• Klippning? 300 kronor. 900 kvar.
• En väldigt liten runda pÃ¥ stan, nÃ¥gra ljus och en ny pläd till soffan. 200 kronor. 700 kronor kvar.
• NÃ¥gon gÃ¥ng om Ã¥ret betalas gymkortet, 1 800 kronor. Inte just denna mÃ¥nad, kanske, men det är 150 kronor per mÃ¥nad som borde avsättas för det. 550 kronor kvar.
• Fika med familjen ute, bara en gÃ¥ng i mÃ¥naden är ju inte sÃ¥ mycket? 200 kronor. 350 kronor kvar.
• Klasskassan? 100 kronor. 250 kvar. Det börjar kännas lite tight nu?

Och pengarna, 6000 kronor försvann pÃ¥ “ingenting” och pÃ¥ “mÃ¥sten” som klasskassan och kläderna till barnen.

Sen har vi den där prenumerationen pÃ¥ Privata Affärer som faktiskt kostar 50 kronor i mÃ¥naden, även om jag bara betalar en gÃ¥ng om Ã¥ret. Barnens veckopeng? 500 kronor eller mer i mÃ¥naden som försvinner där. Ju större de är desto dyrare …

1000 kronor är inte mycket om man ser vad man fÃ¥r. Ett par skor, eller en utekväll med middag. Eller nÃ¥gra ströshoppingar av tidningar, värmeljus, klippning och en vända pÃ¥ apoteket. “Ingenting”. Om räntan ökar 1 %-enhet, kostar ett lÃ¥n pÃ¥ 1,2 miljoner 1000 kronor mer i mÃ¥naden … SÃ¥ vilken marginal behöver du ha när du köper ditt hus t ex, till “ingenting”, räknat i skor, tidningar och utekvällar?

“Om jag vet vad min heltidslön är, hur räknar jag dÃ¥ ut min lön om jag jobbar 75 %?”

Jag häpnade när jag läste den frågan på ett ekonomiforum på nätet. Hur kan det vara möjligt att man inte kan räkna ut det? Hur kan man räkna ut hur man ska klara sig, om man inte kan göra några slags förutsägelser om sin ekonomi? Om man inte kan räkna ut hur en räntehöjning slår till exempel? Om man inte vet hur mycket man får i lön? Hur lätt är det inte att lura någon med procentsatser och statistik, som inte har grundläggande räknekunskaper?

Jag märker att mÃ¥nga av de sökningar som leder till denna sida handlar om hur man räknar pÃ¥ olika saker. “Formler för sparande”, “räkna pÃ¥ rak amortering”, “räkna räntekostnad”, “hur räknar man ränta per mÃ¥nad”, “beräkna ränta annuitetslÃ¥n”, “räkna ut mÃ¥nadskostnad avbetalning” osv.

Givetvis hamnar den typen av sökningar här, eftersom jag skriver endel om hur man räknar på saker och ting. Men, det är faktiskt de övervägande sökträffarna som handlar om just beräkningar! Och om man nu struntar i att tycka att just det är märkligt, kan man i alla fall tycka det är märkligt att det finns människor som inte kan räkna på det. Det är ju enkla saker, det är grundskolematematik!

Jag medger att annuitetsberäkningen är något mer komplicerad om man vill ställa upp formeln själv, men enkla saker som räntan man betalar på sitt vanliga bostadslån borde inte vara svårt. Det är bara en procentsats! Man måste givetvis känna till antagandena, att räntan anges på årsbasis, och om man betalar varje månad får man lov att dividera med tolv. Kanske är det det som är det svåra? Att ha förutsättningarna klara. Och hur man räknar ut hur mycket man kommer att ha sparat efter ett antal års månadssparande med en viss avkastning, det borde inte heller vara svårt!

Jag antar att jag få ta det som min mission, att skriva formler och göra kurvor och diagram för vanliga vardagsberäkningar. Consider me the mathematician of every-day-economics!

Eller inte.

Läs även andra bloggares åsikter om formler, privatekonomi, beräkningar

Jag ska försöka hÃ¥lla mig frÃ¥n alltför mycket frossande i matematik … men jag utlovade en jämförelse mellan annuitetslÃ¥n och lÃ¥n med rak amortering.

Annuitetslån: Man betalar ett bestämt månadsbelopp under en bestämd tid. Beloppet består av både ränta och amortering.

Lån med rak amortering: Man betalar samma amortering samma månad. Här har jag gjort två varianter. I det ena fallet betalar man den amortering som första månaden ger samma månadsbetalning som annuitetslånet. Kanske är ett alternativ om man har stram budget. Lånet tar i detta fall längre tid att återbetala, men månadskostnaden är maximalt detsamma som annuitetslånet och sedan minskande. I den andra varianten betalar man tillbaka lånet på samma tid som annuitetslånet, och månadskostnaden blir i det fallet högre i början.

Förutsättningar: Lån på 160 000 kronor till 5,5 % ränta.

1. Rak amortering, 60 månader. Amorteringen blir 2667 kronor per månad. Första månadsbetalningen 3400 kronor, sedan sjunkande. Efter 30 månader passerar månadskostnaden, uppifrån, annuitetslånets månadskostnad (3056 kr/månad).
2. Rak amortering. Maximal månadskostnad 3056 kronor, ger en amortering på 2323 kronor. Återbetalningstiden blir då 69 månader.
3. Annuitetslån. Återbetalningstid på 60 månader, ger en månadskostnad på 3056 kronor.

(1) betyder att skuld och total ränta är vad som gäller vid 60 månader

I tabellen kan man se kostnaderna för lånen, hur man ligger till efter 60 månader. I fallet med annuitetslån samt rak amortering med återbetalningstid på 60 månader är man förstås skuldfri. I fallet med maximal månadskostnad för den raka amorteringen har man drygt 20 000 kronor kvar att betala. Man ser också ränteutgifterna för respektive lån. Rak amortering med 60 månaders återbetalningstid ger en räntekostnad på 22 367 kronor. Annuitetslånet ger räntekostnaden 23 373 kronor. Det icke återbetalade lånet har efter 60 månader kostat drygt 25 000 kronor.

Man kan säga att annuitetslånet är en kompromiss mellan återbetalningstid och månadskostnad. Det minst kostsamma är att betala tillbaka på 60 månader med rak amortering, men det ger högre månadskostnader i början (och lägre i slutet). Om man behöver ett maxtak på månadskostnaderna kostar det, via annuitetslåneuppläggning, ca 1000 kronor på fem år i detta fall.

Jag har inte räknat med omkostnader som aviavgifter och uppläggningsavgifter i dessa fall.

Läs även andra bloggares åsikter om privatekonomi, räntor, amortering, annuitetslån, rak amortering

Unga vet inte vad ränta är. 60% av 18-19 åringarna vet inte vad ränta är och då kan de självklart inte beräkna några ränteutgifter. 70% vet inte vad disponibel inkomst är.

Det är skrämmande. Det är skrämmande för de som inte kan, för hur har de då koll när de tar lån? Hur vet de att de kan betala tillbaka? Med tanke på hur lätt det är att låna, som diskuterats tidigare.

Idag kollade jag vilka sökträffar min sida fÃ¥tt, och i detta sammanhang är ju sökningen “hur räknar man ut amortering” relevant.

SÃ¥ nu känner jag att bör bidra för att reda ut begreppen. Ränta är vad man betalar för att man fÃ¥r lÃ¥na. Vad det kostar att lÃ¥na. Det är en enkel princip. “Du fÃ¥r lÃ¥na 100 kronor av mig idag om jag fÃ¥r tillbaka 105 kronor imorgon”. Det kostar alltsÃ¥ 5 kronor att lÃ¥na de där 100 kronorna. Exakt hur mycket man fÃ¥r betala för att lÃ¥na beror pÃ¥ hur mycket man lÃ¥nar och vad man har att lämna som säkerhet för lÃ¥net (vad lÃ¥ngivaren kan ta ifall man inte kan betala tillbaka i pengar). Har man ingen säkerhet tar lÃ¥ngivaren större risk och vill ha mer betalt för att lÃ¥na ut.

Ränta som begrepp använder man slarvigt. Dels menas räntesatsen, “Min bolÃ¥neränta är 4 %”, dels de pengar man i kronor betalar för lÃ¥net, själva kostnaden för att lÃ¥na. “Jag har betalat 3500 kr i ränta denna mÃ¥nad”.

Eftersom jag funderar på bilköp och kommer ta en lån för större delen av det, är det intressant för mig att räkna lite på vad jag kan betala under olika förutsättningar. Billån brukar läggas upp som s k annuitetslån, dvs man betalar samma summa varje månad under en bestämd tid. Månadsbetalningen innehåller både en räntedel och en amorteringsdel (avbetalning på lånesumman). När man betalar en bestämd summa i amortering, s k rak amortering, varje månad är det enkelt att räkna ut räntekostnader och amorteringstid, de blir vad de blir. När man räknar på ett annuitetslån har man bestämt lånetiden, lånesumman och räntan. Och utifrån detta får man fram månadsbetalningen. Det är en lite mer komplicerad beräkning även om principen är enkel.

Annuitetslån:

Säg att jag lånar 160 000 kr (B), och ska betala tillbaka allt på fem år (N=60 månader). Räntan (r) är bunden till 5,5 % under hela tiden. Vilken blir min månadsbetalning (K)?

Första månaden betalar jag ränta på hela beloppet. Eftersom räntesatsen anges på årsbasis, betalar jag för en månad 1/12 av räntan. Första månaden betalar jag alltså 160000*0,055/12 = 733 kronor i ränta. Amorteringen kallar jag A1. Den totala kostnaden (månadsbetalningen) är K. Andra månaden har jag betalat av A1 kronor på lånet och betalar alltså en månadsränta på (B-A1) kronor, samt en amortering som jag kallar A2 kronor. Tredje månaden har jag betalat av ytterligare A2 kronor av hela lånebeloppet och betalar alltså ränta på (B-A1-A2) kronor, och en amortering A3 kronor. Samtliga månader ska den totala månadsbetalningen bli K kronor. Uppställt får man således;

Första månaden: B*r/12+A1 = K
Andra månaden: (B-A1)*r/12+A2 = K
Tredje månaden: (B-A1-A2)*r/12+A3=K
Fjärde månaden: (B-A1-A2-A3)*r/12+A4=K
.
.
Tolfte månaden:(B-summan(A1:A11))*r/12+A12=K

osv, till 60 månader. Nu har vi fått ett litet ekvationssystem, och kan räkna ut alla obekanta på en gång. Dvs alla amorteringar och månadskostnaden. (Gissar vi en amortering, eller månadskostnad får vi kanske inte ihop det, så att lånet är färdigbetalt på det antal månader vi ville).

Jag skrev förstås ett litet program i MATLAB för att kunna räkna på olika räntesatser, lånebelopp och återbetalnigstider. Det ser ut såhär:

Och i figuren nedan ser vi förhållandet mellan ränta och amortering under hela återbetalningstiden. Månadskostnaden blir 3056 kronor. Första månaden är räntan som sagt 733 kronor, och amorteringen 2323 kronor. Trettonde månaden är räntan 602 kronor och amorteringen 2454 kronor. 49:e månaden, sista återbetalningsårets första månad är räntan 163 kronor och amorteringen 2893 kronor. Räntan är den gröna, nedåtsluttande linjen. Amorteringen den blå uppåtsluttande. Den röda linjen är den konstanta månadsbetalningen.

Jag kan förstås experimentera med lånebelopp, räntesats och återbetalningstid i mitt lilla program. Om jag istället sätter räntan en procentenhet högre, till 6,5 %, med samma återbetalningstid och samma lånebelopp, kommer min månadskostnad att bli 3131 kronor per månad. Utökar jag istället lånetiden ett år, till 72 månader, kommer jag att betala 2614 kronor per månad.

Vid ett senare tillfälle tänker jag jämföra detta avbetalningssätt med metoden rak amortering.

Läs även andra bloggares åsikter om annuitetslån, rak amortering, lån, amortering, ränta

Den 1 augusti 2005 var den viktade medelräntan på mina lån 3,13 %. Idag, två och ett halvt år senare är den viktade medelräntan 4,56 %, en ökning med 1,43 procentenheter. Jag räknar med att räntorna kommer att ligga stilla i år, eller gå ner litegrann. Jag kommer att sätta om ungefär 1/3 av lånet i år, uppdelat på två tillfällen, i april och i december.

Jag har valt att ha några spridda bindningstider (från rörlig till 5 års bindningstid). Det lån jag satte på två år, hade en ränta på 2,72 % när lånet lades upp 2005! Det är nu omsatt till ett tvåårslån med 4,85 % ränta. En kraftig höjning, men något man får räkna med. Nu ligger min lägsta ränta på 3,49 %, den delen av lånet kommer att sättas om 2010. Just nu känns ju det rätt OK.

Första gången jag köpte hus, 1992, låg räntorna på 13-15%, samt under en mycket kort tid uppåt 30 % (när Bengt Dennis höjde styrräntan till 500 %). Det var ganska nervöst för nybilvna husägare. Mycket skiljer nu från då, t ex var ränteavdragen mer förmånliga. Det som känns lite märkligt är att bruttoinkomsterna i vårt hushåll på två personer då var lika mycket som min egna nettoinkomst idag. Vi betalade en mycket större del av inkomsterna i räntor och amorteringar då än vi gör nu. Om jag inte missminner mig helt, tog fasta kostnader (inklusive räntor och amortering) som hörde till huset då ungefär 50% av den sammanlagda nettoinkomsten. Nu är det en betydligt mindre andel. Idag prioriterar jag inte boendet i hus så mycket, att det kan få ta 50% av nettoinkomsten igen. Jag vill göra annat än att bo också!

Läs även andra bloggares åsikter om boende, bolån, räntor, privatekonomi

Amortering, trots att det kan ses som ett relativt säkert sparande, kan kännas “psykologiskt trÃ¥kigt” eftersom sparandet inte är lika synligt som ett växande sparande i t ex en fond är. Amorteringssparande syns dels i minskande räntebetalningar, som kan vara ganska modesta de första Ã¥ren, dels i vinsten när man säljer sin bostad. Och vill man använda det sparandet pÃ¥ nÃ¥got annat än till bostaden, fÃ¥r man ta ett nytt lÃ¥n och öka sina räntebetalningar igen. Och det är ocksÃ¥ “psykologiskt trÃ¥kigt”. Med tanke pÃ¥ att räntan har varit och fortfarande är ganska lÃ¥g, och att fondsparande kan ge väsentligt högre avkastning, funderade jag pÃ¥ om det inte kunde vara en möjlig idé att ha en annan strategi när det gäller amortering. Jag beskrev kort tvÃ¥ alternativa amorteringsstrategier igÃ¥r. Att amortera som vanligt, eller spara samma summa i en fond varje mÃ¥nad, och efter ett antal Ã¥r amortera pÃ¥ lÃ¥net med en större engÃ¥ngssumma.

I jämförelsen, som redovisas nedan, har jag antagit att lånet är på 1,2 miljoner. Amorteringen/sparandet är 5000 kr/månad. Medelräntan på lånet under hela löptiden är 4,5 %, och den antagna avkastningen på fondsparandet är 15 % per år. Tabellen visar första årets skuld vid amortering, räntebetalning för lånet om det amorteras (ränta 1), respektive om det inte amorteras (ränta 2) samt fondsparande med insättning 5000 kr/mån (och antagen årlig avkastning på 15 %, fördelad månadsvis).

Om man amorterar på lånet, 5000 kr/mån, blir årets ackumulerade ränta 52 763 kr. Om man inte amorterar kommer den ackumulerade räntan att uppgå till 54 000 kr. Skillnaden är alltså 100 kr per månad det första året, vilket kan kännas lite tröstlöst för en sammanlagd amortering på 60 000 kr.

Figuren visar vad som händer med skulden och den ackumulerade räntan, samt sparandet, om man fortsätter på samma vis under ett antal år.

Amorterar man 5000 kr per månad har man betalat av lånet på 20 år, och sammanlagt betalat 542 250 kr i ränta.

Om man väljer den andra strategin, att inte amortera på lånet utan istället spara motsvarande summa i fond varje månad, har man efter nio år (med antagen medelavkastning på 15 % per år) sparat ihop 1 074 250 kr (exklusive utdelningar). Tar man ut allt detta, har man efter skatt (30 %) 914 252 kronor att använda till t ex låneamortering.

Antar vi vidare att man efter denna engångsamortering fortsätter att amortera på lånet, 5000 kr per månad, har man efter drygt 14 år betalat av lånet (jämfört med 20 år om man amorterar hela tiden). Under dessa 14 år har man då betalat knappt 520 000 kronor i ränta.

Efter 14 år med månatlig amortering, har man betalat 492 975 kronor i ränta, och har en skuld kvar på 365 000 kronor.

Att spara till en senare amortering kan alltså totalt sett vara lönsamt, men risken är naturligtvis större än att amortera på vanligt vis.

I dessa beräkningar har jag inte tagit hänsyn till ränteavdrag eller kvittning av kapitalvinst, vars effekt kommer att gynna fondsparandet ytterligare med nuvarande regler.

Läs även andra bloggares åsikter om amortering, bolån, privatekonomi

Jag räknade på ett par amorteringsstrategier. Med tanke på att räntan på bolånet är relativt låg, jämfört med vad man (med viss risk) skulle kunna generera via avkastning i aktier eller aktiefonder, gjorde jag några jämförande beräkningar.

I första fallet räknar jag med att amortera en viss summa på lånet varje månad. I andra fallet tar jag samma summa och placerar varje månad i en aktiefond. Med ett par olika antaganden gällande amortering/sparande, samt avkastning på sparandet, vill jag räkna ut vilken strategi som är mest lönsam, och under vilken tid.

Jag tar hänsyn till att vinsten i aktiefonden beskattas, men räknar inte i första approximationen med ränteavdrag.

Vilken strategi tror du (eller vet, om du räknat på det) är den mest lönsamma?

Läs även andra bloggares åsikter om privatekonomi, bolån, amortering