Förmera - om privat ekonomi

Den 1 januari skulle räntan på en del av lånet sättas om. En tremånaders rörlig. Givetvis prickade den toppräntan förra gången den sattes om i oktober, 6,64 %. När räntan på en annan del av lånet sattes om första december var banken hypersnabb med att uppdatera räntan så jag kunde se det på mitt internetkonto. Dagen innan de sänkte räntorna med 0,36 procentenheter.

Nu var ju nyÃ¥rsdagen en röd dag, sÃ¥ jag gav dem även fredagen den 2:a att uppdatera räntan pÃ¥ … men det hände inget. Halv fem ringde jag bankkontoret och frÃ¥gade när de tänkte uppdatera, eller om det var sÃ¥ att de missat nÃ¥got (förfallodagen pÃ¥ lÃ¥net var dessutom satt till 2050-01-01, trevligt). Nja, det kanske skulle ta lite tid att hinna uppdatera det där … men idag var det uppdaterat. Ny ränta 3,40 %. Vilket otroligt steg pÃ¥ tre mÃ¥nader! Hela den räntemarginal man räknar med för att ge lÃ¥n, fast tvärtom dÃ¥. Historiskt snabba svängningar fÃ¥r man säga.

Detta ger naturligtvis stort utslag på räntekostnaden per månad. Jag har funderat på en ny strategi. Såhär ungefär:

Nuvarande medelränta är 4,30 %, jag har nÃ¥gon del med i nuläget ganska hög ränta, 5,18 % som ligger ett tag till. Om jag räknar med att högsta räntan under överskÃ¥dlig tid kommer att vara 7,30% (+3 procentenheter), kan jag avsätta det som mÃ¥nadskostnad för huset. Det som inte gÃ¥r Ã¥t till räntebetalning, avsätts pÃ¥ lurkontot för investering och framtida amortering. Jag ska räkna lite pÃ¥ en sÃ¥’n strategi.

I USA sänker de styrräntan till något tal ganska nära noll! Det låter helt otroligt på något sätt. Det låter som att man inte kommer att kunna göra något alls i fortsättningen för att styra ekonomin. Så som vi är vana att se kausaliteten i alla fall, styrräntor upp eller ner, boräntar upp eller ner, inflation ner eller upp.

Nu ska man hitta på andra innovativa idéer för att få bukt med ekonomin. In med pengar i systemet. Man undrar lite varifrån de där pengarna egentligen kommer. Kommer det att bli ännu mer komplicerat nu? Ännu större risker för oförutsedda återkopplingar i olika delar av ekonomin? Går det att styra konjunkturen eller går det inte? Tänk om man skapar instabilitet i systemet! Var och en med lite reglertekniska insikter inser fallgroparna med återkopplade system.

Men jag måste erkänna att det är lite spännande tider vi lever i!

Idag gick jag in på min aktiedepå som jag inte besökt på ganska lång tid. Det har varit en tanke med det, det har varit av rent psykologiska skäl i nedgången. För att hålla fast vid min strategi när jag bestämt mig för att det faktiskt är en bra fördelning. Jag gick in och undersökte läget eftersom jag behövde bestämma mig för vad jag ska göra med teckningsoptionerna i Getinge. Jag tecknade. Och jag blev varse att mina Academedia förökat sig i enlighet med Bures utdelning. Trevligt. Depån har gått ner med 18 %, inte alls lika illa som det kunde ha varit. Dessutom påmindes jag om min lilla extradepå som jag nästan glömt bort. Där hade det inte hänt mycket, en mycket liten nedgång, vilket beror på att den består av en USA-fond som jag köpte när dollarn var låg, samt aktier i Glycorex som står ganska still, och kontanter.

Strategin inför årsskiftet är att ta några förluster och sänka skatten, måste bara undersöka det lite närmre. På det hela taget är katastrofscenariot för tillfället inte fullt så katastrofalt alltså.

Trevligt.

Idag har jag tankat för 9,99 kronor! 400 kronors minskad kostnad på månadsbasis jämfört med för några månader sen!

Elräkningen var  30 % lägre denna månad jämfört med förra månaden!

Det enda som saknas nu är en bra strategi för aktiesparandet i detta ekonomiska läge …

Läs även andra bloggares åsikter om elräkning, bensin, konjunktur, aktiesparande

Räntorna sjunker. Inflationen går ner. Bostadspriser sjunker, man kan i lugn och ro fundera över sitt boende utan stress vid visning och budgivning. Bensinpriset sjunker. Det finns faktiskt många fördelar med lågkonjunktur, sånär som på att aktiesparandet går lite skralt. Och under förutsättning att man har jobb.

SÃ¥ om jobbet är säkert, i den mÃ¥n nÃ¥got kan vara säkert, kan man faktiskt njuta av lÃ¥gkonjunkturens lÃ¥ngsammare tempo. Man slipper bli stressad över att inte “hänga med“, det är helt enkelt ingen vidare brÃ¥dska med nÃ¥got. Det är nu man har tid att fundera och positionera sig för nästa uppgÃ¥ng. Kanske köpa lite aktier här och där, kanske betala av pÃ¥ lÃ¥net.

Ska man köpa bil verkar det ju vara guldläge nu. I den mån det kan vara guldläge att köpa något som bara förstör kapital. Men kanske kan man få bilen lite billigare än annars? Det var våldsamt tomt i bilhallen senast jag var och provsatt en bil, för några veckor sen.

Snart är det nyÃ¥r, det är läge att “vända aktierna”. Sälja, ta förluster och köpa tillbaka. Det minskar i alla fall skatten litegrann, även om man inte har vinster att kvitta mot.

Reparera huset kanske man skulle passa pÃ¥ att göra? Med infört rotavdrag och avslagen byggmarknad fÃ¥r man ju bÃ¥de dra av arbetskostnader och kanske fÃ¥r man ett bättre bud än för ett Ã¥r sen. Jag är glad jag inte gjorde bytet av fasad förra Ã¥ret som jag tänkt, jag hann helt enkelt inte med. Jag tar det i vÃ¥r istället. SÃ¥vida vi inte hittar drömhuset och lÃ¥ter nästa ägare ta hand om fasaden …

Man måste se det positiva innan skräcken för de svarta rubrikerna drar iväg med en.

Men om man nu måste göra av med frustrationer, kan man göra det här: Avreagera dig!

Läs även andra bloggares åsikter om lågkonjunktur, strategier, boende, jobb, lån, avreagera

Börsen går upp och den går ner. Jag gör ingenting med mina innehav, utan väntar på lämpligt tillfälle att köpa mer. Bure delar ut sitt innehav i AcadeMedia, och jag får en AcadeMedia-aktie för var tionde Bure-aktie. Jag tackar och tar emot.

Lån ska sättas om. Det gäller att vara med. Ett tvåårslån sätts om i dagarna, och gör jag ingenting sätts det om till ett nytt tvåårslån med uselusel ränta. Jag sätter om det till rörlig ränta istället. På bara några veckor har den gått ned med nästan en procentenhet, och jag förväntar mig fortsatt nedgång. Jag passade på att klaga på banken att de smygavskaffar överenskommen ränterabatt vid varje omsättning om man inte är med och påpekar det! Det är dåligt! En lång förklaring till varför man inte ger ränterabatter mer, en mycket märklig förklaring, som jag ska dissikera vid tillfälle.

I dagarna fick jag också samtal från annan bank som vill se över min ekonomi och mina bolån. Det kan de väl få! Detta passade jag på att nämna för min nuvarande bank, och minsann gick det inte att få lite rabatt då. Nu har jag det mesta av lånen på rörlig ränta, varför en flytt till annan bank inte alls blir särskilt besvärlig vid eventuellt bra erbjudande.

Det som gäller mest av allt just nu, är att se till att ha jobb, då rider vi ut denna lågkonjunktur också. Att byta till dyrare boende, om man nu hade tänkt det, är också idé. Även om priset på det jag har faller, kommer gapet i absoluta pengar, mellan det jag har och det jag tänker köpa med största sannolikhet att minska, vilket inte är skadligt alls. Det känns som man kan sitta lugnt och vänta på att drömhuset ska dyka upp!

Egentligen är det ganska bra tider, sÃ¥vida marginalerna inte naggas av arbetslöshet eller alltför höga räntor. Vilket pÃ¥minner mig om att jag behöver se över elen, där räkningarna är sÃ¥där 40 % dyrare än i somras. Det verkar inte riktigt rimligt att glödlamporna drar sÃ¥ mycket … eller är det?

Läs även andra bloggares åsikter om lån, ränta, elpris, långkonjunktur, arbetslöshet

Som jag skrev häromdagen var jag förvÃ¥nad över att Glycorex föll sÃ¥ mycket i det allmänna raset. Orimligt mycket, tyckte jag, och spekulerade i att belÃ¥nade portföljer var tvungna sälja. Själv passade jag pÃ¥ att utöka mitt innehav i Glycorex, när det nu blev ett sÃ¥’nt fyndläge. Och jag kunde se aktierna stiga över 15% under gÃ¥rdagen. Nice. Men, jag antar man fÃ¥r vara nöjd i stunder, pÃ¥ mÃ¥ndag är det nog dags för ras igen. Jag tror inte pÃ¥ lugn pÃ¥ marknaden pÃ¥ ett bra tag, och strategin nu fÃ¥r vara att fyndköpa när tillfälle gives.

Läs även andra bloggares åsikter om Glycorex, fyndköp, aktiestrategi

Är du orolig för att drabbas av finanskrisen, frågade aftonbladet. Hälften av de som svarade är oroliga att drabbas, andra hälften inte. Jag trodde nog att fler skulle vara bekymrade, trots allt. Antingen sitter man säkert med goda marginaler, säkert jobb och inget behov av att realisera sitt aktiekapital de närmsta tio åren. Eller också begriper man ingenting.

Jag har suttit lugnt i båten med mina aktier och fonder hittills. Jag har sett över framförallt aktieinnehavet, som är större än fondinnehavet, och konstaterat gång på gång att det är bra företag som just nu blivit billiga. Min aktieportfölj har gått ner knappt 10 % sen årsskiftet, det känns som en insignifikant nedgång i dagens läge.

Som jag ser det, jag får kanske tänka igenom det lite mer, är inget av de företag jag har särskilt beroende av bankerna. De har goda, relativt konjunkturokänsliga affärer, och den nedgång de ändå råkar ut för beror mest på marknadens allmänt hispiga humör.

Tillväxtföretag borde drabbas mest, både med tanke på att deras finanser kan vara mer skakiga än de etablerade företagens, men också för att det är de aktierna man belånar sin portfölj för, för att skaffa sig större hävstång med chans till kraftiga uppgångar. Det är kanske vad vi ser i Glycorex nu, som gått ner kraftigt flera dagar, och jag kan inte begripa varför. Kanske har de dåliga finanser, som de insatta känner till, annars ser jag ingen anledning alls att sälja förutom anledningen att man måste göra sig av med sin belånade portfölj. Jag gjorde faktiskt tvärtom, och la in köporder på Glycorex idag, till ett väldigt bra pris.

Dessutom sålde jag samtliga fonder, utom en. Med fonder har jag resonerat som så att jag har bara fonder på utländska marknader, Asien, Afrika, Latinamerika och Ryssland. Hög risk. Och jag har ingen kontroll på vilka aktier fonderna består av, det kan vara bankaktier och oljeaktier och annat som är känsligt för rådande finanskris. Jag tror det kommer att ta lite tid för dessa marknader att hämta sig, så jag valde att sälja nu, och avvakta. Den fond jag har behållit och ökat i är Franklin US Opportunities. Det känns rätt att köpa en fond på den marknad som leder krisen, den amerikanska, och som handlas i dollar. Jag avser köpa andelar vid lite olika tillfällen framöver. Dessutom tänker jag leta efter en läkemedelsfond som kan vara trevlig i detta läge.

För tillfället känner jag mig nöjd.

Läs även andra bloggares åsikter om finanskris, aktier, fonder, börs, strategi

Förra Ã¥ret och detta Ã¥r har rosévinernas andel pÃ¥ systembolaget ökat markant, efter att ha fört en tynande tillvaro under mÃ¥nga Ã¥r … Förra Ã¥ret tror jag vi drack det vid tvÃ¥ tillfällen. I Ã¥r är vi redan uppe i test av fjärde sorten. Faktum är att vad jag minns, var det i slutet av Ã¥ttiotalet och början av nittiotalet som roséviner var sÃ¥där riktigt populära senast. Precis före finanskris och fastighetskris.

Finns det något samband, tro?!

Jag har för övrigt inte hittat något rosévin jag tycker är riktigt gott och är det bästa valet till den mat vi lagat, men det är alltid roligt att testa lite. 1994-1995 rynkade man på näsan åt rosévin, då var det högkonjunktur.

Summasummarum; Jag ska hålla koll på rosévinets popularitet som en indikator i min aktiestrategi!

Läs även andra bloggares åsikter om högkonjunktur, lågkonjunktur, rosévin, indikator

Mycket att göra på jobbet före semestern, och sen semesterresande har gjort att jag inte hängt med i detalj i börsens svängningar. Eller ska jag kanske skriva ras, som det visar sig när jag kollar vad som hänt med index, OMXS30, sen 1 juni.

Inflation, oljepris, konjunkturnedgång. Negativism, negativism.

Men, egentligen är det ju inget konstigt med det. Det går upp och ner, konjunkturen är dynamisk med olika tidskonstanter. Lite tråkigt, naturligtvis, att se sin portfölj minska i värde, men egentligen ska man ju vara glad, nu är det läge att köpa. Ett av lägena att köpa. Man får se vad som ändrats för egen del. Räntorna går upp, bensinpriset likaså, och maten blir dyrare. Det blir lite mindre man kan spara varje månad. Möjligen. Men i princip är det ju bara att fortsätta som förut, se till att ekonomin håller.

Och … tänka efter hur man ska fÃ¥ bästa möjliga hävstÃ¥ng till nästa högkonjunktur … Det är vad jag tänker göra nu.

Läs även andra bloggares åsikter om lågkonjunktur, börs, inflation, oljepris, sparande

Man kan se det såhär. Konst är något man inte kan. Kan man det är det inte någon konst.

Det är de tre första meningarna i boken Säljstrategier inför nästa börsras och Symmetrianalys av Lars-Jonas Ångström och Ingemar Carlsson, som jag häromdagen insåg att jag, som utlovat, undanlåtit att skriva om. Båda författarna är tekniska analytiker.

Det är en tunn bok som går relativt snabbt att läsa. Första kapitlet Konsten att sälja, är bokens behållning. Det är egentligen inga nyheter, det är det vi vanligen matas med när det gäller aktieinvesteringar. Det handlar om svårigheterna att sälja i tid.

“När ska man sälja? Sälj omedelbart om aktiekursens beteende ändras eller avviker mot dina beräkningar”

Det lÃ¥ter som en rimlig strategi. Om man gjort dessa beräkningar. Om man tänkt ut i förväg hur man vill att aktiekursen ska utveckla sig. Och det är ganska enkelt att göra det, egentligen. Ett enkelt sätt är t ex att bestämma sig för att denna aktie ska utveckla sig 10% under en viss tid, dra en linje i ett diagram och se till att aktien hÃ¥ller sig däromkring. Gör den inte det, sälj. Lätt som en plätt. Eller inte …

I boken presenteras dock något mer komplicerade strategier, än ovan, baserade på teknisk analys. Några index och indikatorer beskrivs innan man kommer in på det man kallar Diagramanalys, dvs olika sätt att studera tidsutvecklingen av en akties kurs.

Alla är vi överens om att det är så nära toppen som möjligt - på upp- eller nersidan - som vi ska sälja.

Olika toppformationer diskuteras, och hur de tillsammans med diverse index kan användas för ett beslut att sälja.

Vad det handlar om är att agera på de tekniska signalerna och inte föra en analysdiskussion med sig själv som leder till ren handlingsförlamning.

I kapitlet Varningssignaler inför en större nedgång får vi veta

När det dags att realisera vinsten och de stora säljtillfällena infinner sig är ofta fundamentala faktorer positiva och därmed är det svårt att sälja när allt ser ljust ut.

Det påpekas återigen att det är viktigt att ha en strategi, och resten av boken ägnas åt exempel från nedgångarna 1997 och 1998 med diagram och tydliga beskrivningar av olika indikationer och signaler.

Sist i boken finns ett avsnitt om Symmetrianalys, som man hävdar är en ny analysmetod som används för att prediktera trender den närmaste tiden.

Jag läste boken snabbt för att få ett hum om möjliga strategier, och kanske lite nya idéer. Men idéerna är upprepningar av de vanliga idéer som florerar i aktiesammanhang och som man läser ganska ofta. Tanka som visserligen tål att upprepas. Man ska nog ägna delen om indikatorer och teknisk analys, boken innehåller mängder av detaljerade exempel, lite mer uppmärksamhet än jag gjorde. Jag konstaterade mest att strategin fungerade - igen, för varje nytt exempel som presenterades. Och undrade i hur många fall den inte fungerade. Något som givetvis inte redovisas i boken.

I vanlig ordning tycker jag att matematiken som presenteras i samband med teknisk analys är lite fyrkantig och “hemmakonstruerad”. Det handlar ofta om geometriska formationer i tiden, som ritas ut i diagrammen. Det mest avancerade som Ã¥stadkoms är att beräkna glidande medelvärden.

Jag blir mest sugen på att åstadkomma mina egna indikatorer och modeller. Något jag då och då ägnar mig åt, men inte i tillräcklig omfattning för att använda i min standardstrategi för aktiehandel. Min standardstrategi kan för närvarande sammanfattas som Köp och behåll ifall det inte verkar gå alltför tokigt. Inte så genomtänkt och strukturerat som jag skulle vilja ha det.

På tur ligger motsvarande bok om hur man ska agera, tekniskt, vid börsuppgång.

Läs även andra bloggares åsikter om litteratur, aktieböcker, teknisk analys, aktier, privatekonomi, börsen, börsras

Några inte alltför kontroversiella iakttagelser:

• PÃ¥ DN Ekonomi kan man idag läsa att svenskarna köper mer aktier igen. Det är främst män i 55-60-Ã¥rsÃ¥ldern som “trycker pÃ¥ köpknappen”.
• Ekonomibloggar finns det mÃ¥nga, och mÃ¥nga är skrivna av kvinnor. Det handlar om att spara, budgetera, fÃ¥ livet att gÃ¥ runt och trygga framtiden.
• NÃ¥gra ekonomibloggar handlar uttalat om att bli rik, medelst aktiehandel, företagsamhet eller annan verksamhet (jobba, spara och investera).
• PÃ¥ redeye är det nästan uteslutande män som bloggar om aktier.

Jag anar ett mönster här. Håller män på med abstrakta saker som aktieanalyser och aktieköp, med företagsamhet och investeringar? Håller kvinnor på med mer vardagsnära, konkreta fenomen som privatekonomi och sparande? Generaliserat alltså. Varför skriver inte så många kvinnor om aktier, analyserar företag och resonerar om makro- och mikroekonomi?

När jag startade denna blogg var det efter att ha bloggat på redeye ett tag, och jag ville ha ett eget forum för att skriva om aktier och aktiehandel (privat ekonomi som två ord, lägg märke till det!), och ekonomi i största allmänhet. Privatekonomi skriver jag kanske inte så ofta om, men det handlar definitivt inte bara om aktiehandel.

Nu är väl steget att handla med aktier och att skriva om aktier inte självklart, kanske handlar kvinnor med aktier i större utsträckning än vad de skriver om, och män gnetar med budget mer än de skriver om?

Läs även andra bloggares åsikter om aktier, aktiehandel, investeringar, sparande, privatekonomi

Flera av de resonemang jag lyssnade på igårkväll om aktiemarknaden var synnerligen intressanta. T ex det som handlade om nuvarande värdering på börsen. Index har sjunkit sådär 30 % (en vanligt florerande siffra som jag inte kollat upp exakt) sedan toppen, och många företag har starkt pressade aktiekurser.

Vi kan därmed fÃ¥ se endel uppköp, förutspÃ¥ddes. Uppköp brukar vara trevligt för aktiekursen, för enskilda aktieägare, sÃ¥vida de inte gÃ¥r till som i Scania. Ska man satsa pÃ¥ att hitta uppköpskandidater dÃ¥? Rekommendationen frÃ¥n talarna var att inte ge sig pÃ¥ en sÃ¥dan strategi, dÃ¥ den är väldigt riskfylld. “Antingen tjänar man pengar, eller sÃ¥ förlorar man pengar“, som nÃ¥gon sa. Det pÃ¥stÃ¥ende kan man väl säga täcker hela spännvidden i att göra aktieaffärer. Som vanligt fÃ¥r man försöka sig pÃ¥ en gissning, eller bedömning av sannolikheter och konsekvenser.

Men visst blir man lite sugen på att hitta de där uppköpskandidaterna, när man ser vad som händer med aktiekursen i Sigma, TietoEnator och som idag i Telia Sonera? Med tanke på den trista händelseutvecklingen på börsen, och att aktiviteterna just nu mest handlar om övervakning, vore det roligt att krydda med några chansningar av den typen. För nöjets skulle kanske det räcker att bara leta?

När jag slösurfade runt lite på ekonomisajter, läste jag detta i DN:

Ã…nej, *suck*, vad trist, och en massa annat pessimistiskt hann jag tänka innan jag läste raden under: “Tokyo föll med 0,7 %. Investerare plockade hem vinster”

Föll med 0,7 % ???? Med en sådan rubrik hade jag förväntat mig 7 % nedgång! Minst! Fast det är klart, då skulle de ha en bild med japanska kamikaze-yuppies också.

När man har stora rubriker för en dylik normal index-rörelse, mÃ¥ste det betyda att man saknar nÃ¥got att skriva domedagsprofetior om … Jag kan se tvÃ¥ alternativ. Det ena är att alla börjar bli fullständigt utmattade och blasé pÃ¥ dessa kraftiga upp- och nergÃ¥ngar, sÃ¥ man skriver av slentrian stora rubriker. Det andra alternativet är betydligt trevligare, och det är att det vänder nu. Media försöker bara krama ur de sista dramatiska dropparna ur denna börsnedgÃ¥ng.

Det är dags att investera!

Jag läste Stormriks spartips, konkreta tips på hur man kan minska sina utgifter. Sen funderade jag över vad jag själv gör för att minimera utgifterna.

Den viktigaste åtgärden är att ha kontroll på utgifterna, veta vart pengarna går. Att göra budget och föra kassabok. Så man ser vilka utgifter som ska täckas av vilka inkomster. Så att man inser att utgifterna måste täckas av inkomsterna! Och så att man ser att man faktiskt kan bestämma vad man vill lägga sina pengar på! När man har fått koll på pengaflödet, bestämmer man vad man vill göra med pengarna. Efter det bestämmer man hur man ska komma dit. Att få ordning på ekonomin är lite som att gå ner i vikt, eller börja träna regelbundet. Man måste vara motiverad! Man måste inse att de där uteluncherna faktiskt har inverkan på vilken semester man kan ha, eller hur många aktier man kan köpa i slutet av månaden. Och att det är upp till en själv att fixa det! Det går!

Egentligen är det enkelt. Det här är mina inkomster, det här är utgifterna jag vill ha (kan tolerera), det här vill jag spara. Sen får man se till att komma dit. Hur svårt kan det vara?

Jag tycker det är urtrist att snåla. Däremot försöker jag göra smarta val av utgifter.

• Som att göra matlista och veckohandla. Som att hÃ¥lla koll pÃ¥ räntorna och räkna pÃ¥ hur jag ska lägga dem i olika delar för att kombinera en viss trygghet och kontroll pÃ¥ utgifterna, men samtidigt göra dem sÃ¥ smÃ¥ som möjligt.
• Som att kolla upp försäkringar. Ibland köper jag saker som är billiga “slit och släng”, ibland köper jag dyrare saker med kvalité. Det beror pÃ¥ vad jag tror om hur billigt det blir pÃ¥ sikt.
• Som att ställa mig frÃ¥gan varje gÃ¥ng jag tänker köpa nÃ¥got “Behöver jag/vill jag verkligen ha det här (jämfört med nÃ¥got annat)?”, “Kommer jag att använda det här?”. Men ibland är det roligt att shoppa, och dÃ¥ bestämmer jag i förväg att inte ställa de där frÃ¥gorna, annars blir det ändÃ¥ inte roligt …

Det är viktigt att man har roligt, att man trivs, att man inte gnetar ihjäl sig. För om man inte gör det, hur ska man orka vara ekonomisk någon längre tid?

Så min mest konkreta sparidé är egentligen att skaffa en inställning till privatekonomin;

Skaffa kontroll på ekonomin, inse att inkomsterna ska täcka utgifterna. Det är du som bestämmer!

Läs även andra bloggares åsikter om sparidéer, ekonomi, privatekonomi, budget, kassabok

Jag brukar trilla in på jobbet vid niotiden för det mesta. Koppla in lap-topen och kolla in att allt funkar. Att allt funkar innebär även en kort stunds surfande, Dagens Industri, DN och Nordnet. Kolla hur starten på börsdagen ser ut.

Men, på senare tid har det varit mycket ståhej på jobbet, man blir fångad direkt på morgonen av någon som vill veta något eller säga något eller be mig göra något. Det är möten, och för all del vanligt jobb som kräver mycket tänkande. Så jag har inte riktigt hunnit med att hålla mig helt uppdaterad. Och det är ganska hälsosamt, märker jag. Min aktiedepå fungerar som jag har tänkt, på lite längre sikt. Jag kollar av att det fortfarande ser ut att vara rätt företag, att förutsättningarna inte ändrats, då och då, och så gör jag saker på lång sikt istället. I dagarna, vid månadsskifte, är det dags att kolla av att det fortfarande ser bra ut, ja för alla utom EpiCept då. Pytsa in pengar som blir över, och köpa något mer kanske.

För den sakens skulle behöver man inte kolla börskurserna en gÃ¥ng i timmen … faktiskt. Även om det är roligt att se tiondelarna ticka - i alla fall uppÃ¥t. Idag ska jag kolla fonddepÃ¥n pÃ¥ annat ställe, där har jag inte kollat pÃ¥ minst en mÃ¥nad, men jag tror jag ska byta nÃ¥gon fond. Dags för det nu.

Som av en händelse råkar jag ha ett excelark för uppföljningen av aktier och fonder. Tyvärr funkar den inte riktigt så strömlinjeformat som jag vill, än, därför får ni vänta innan jag lägger den bland mallarna.

Läs även andra bloggares åsikter om aktier, börsen, privatekonomi, fonder, uppföljning

Epicept, ett läkemedelsbolag som utvecklar cancerpreparat och medel för smärtlindring, har råkat ut för flera bakslag på senare tid. Den europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga råd rekommenderar att Ceplene, ett cancerpreparat, inte godkänns. Aktien har givetvis rasat, igår med omkring 25 %. Hittills idag närmare 4 %.

Jag har fortfarande kvar mina EpiCept, de är inte värda mycket nu, och utgör sÃ¥där 1 % av portföljen. Jag har hela tiden “räknat med” ett positivt svar frÃ¥n EMEA. Men den chansningen tycks inte ha gÃ¥tt hem. Visserligen har EpiCept överklagat, men chanserna för att fÃ¥ ett godkännande mÃ¥ste, trots att jag inte alls är insatt, betraktas som ganska smÃ¥.

Så vad ska jag göra. Låta aktierna ligga kvar som en surdeg och påminnelse i portföljen? Inse att det kommer att ta några år innan det blir något av dem, om någonsin. Eller ska jag helt enkelt slänga ut dem, och tro att jag kan få bättre avkastning på något annat? Som rationell investerare borde jag göra det senare.

Men, då ska vi tänka. Det är en liten del av protföljen, vilket betyder att dess totala betydelse för den avkastningen är liten. Jag gissar att något kommer att hända med EpiCept, antingen kommer man att kunna skärpa till sig och inom ett par år få ut läkemedel, såvida de resultat man presenterat inte är bluff och inte håller måttet. Ett annat alternativ är att något större läkemedelsbolag köper upp EpiCept, eller deras forskning. Dvs, det finns chans att det inom några år kommer att gå riktigt bra. Om jag säljer nu, och köper något annat, måste jag hitta något som går riktigt riktigt bra för att det ska ha någon riktigt stor betydelse för min totala avkastning. Om man utgår från läget som är nu.

Om man ser i backspegeln borde jag överhuvudtaget inte ha givit mig in i något som EpiCept, med tanke på hur trögt jag agerar. När man ser på aktiekurvan enligt ovan ser man en snyggt, långsamt fallande linje, med några hack särskilt mot slutet. När som helst hade varit bra att sälja, innan nu. EpiCept är en aktie att trejda i, eller behålla i många år, om man tror att företaget kan prestera.

Framfab stod som högst runt 330 kronor våren 2000. De sjönk snabbt och kryper väl fortfarande på öresnivån, de utgör ett varnande exempel, det är inte säkert att det någonsin vänder.

Så vad ska jag göra, kasta ut surdegen, eller glömma att den ligger och skvalpar i portföljen, se den som helt förlorad, men med chans att om 10-15 år ha en riktig vinnare?

Synd man inte kan sia bättre om framtiden.

Läs även andra bloggares åsikter om aktier, strategier, epicept, förhoppningsbolag

Sen många år har jag ett konto dit jag för över en fast summa pengar varje månad. Detta konto var från början avsett för husets kostnader, men har senare blivit ett konto för allehanda fasta kostnader som förutom räntor, amortering och drift är t ex studielån, fritids, olika försäkringar, och kostnader för bilen. Jag gör en budget för året, baserad på förra årets utfall och bestämmer den summa som ska föras över varje månad. Detta håller jag koll på i en excelbok, som rymmer ett år per flik. En flik finns också för att hålla koll på lånen. Excelbladet håller samtidigt reda på hur mycket som finns på kontot och hur mycket av det som är buffert. Endel av det som förs över varje månad går till bufferten, men den summan finns ju kvar på kontot tills den används. Nedan visas endel av excelbladet, som jag fixat till lite, om du vill ladda ner. Den är enkelt gjord, men kan kanske vara till hjälp om du vill göra något liknande.

De översta tre raderna är räntor för olika lån (som specas i en egen flik). Sen kommer de rader jag räknar till driften; vatten&avlopp, värme, el, bredband, telefon/TV, sophämtning och hem- och villaförsäkring. Sen en rad för avsättning till reparationer&underhåll, en rad för amortering. Sen några rader som inte hör till huset men är andra fasta kostnader.

Summan är de fasta kostnaderna, inklusive avsättningen till reparationer och underhÃ¥ll, varje mÃ¥nad. Huskonto 1/1-07, är de pengar som finns pÃ¥ kontot när Ã¥ret börjar. Medelvärdet för Ã¥ret av raden Summa, avrundat till lämpligt värde uppÃ¥t, är avsättningen till kontot varje mÃ¥nad. I detta fall 13 000 kronor per mÃ¥nad. En mÃ¥nadsdiff ackumuleras för att se vilket Ã¥rets “minimum” är (som är den summa som minst mÃ¥ste finnas pÃ¥ kontot vid Ã¥rets början för att det aldrig ska bli minus pÃ¥ kontot). TvÃ¥ rader för tillgodo pÃ¥ kontot före och efter räkningar betalats. Eftersom räkningarna inte är utjämnade mÃ¥nadsvis, är hela tillgodohavandet pÃ¥ kontot inte buffert som kan användas hur som helst. PÃ¥ sista raden räknas den tillgängliga bufferten ut. Det finns en rad för buffertuttag ocksÃ¥, sÃ¥ man kan ha koll pÃ¥ när den minskar.

Tillgodohavandet på kontot vid årets slut följer med till nästa års början. Budget för nästa år baseras på året innan med lite uppräkningar och korrigeringar som man förutser. Kanske måste insättningen tillkontot justeras.

Så länge sifforna är preliminära är de kursiverade, sen när jag betalat räkningarna för jag in utfallet, som icke-kursiverat, i excelbladet. Så samma excelblad tjänar därmed som både budget och uppföljning.

Läs även andra bloggares åsikter om budget, excel, fasta kostnader, räntor, amortering, driftkostnader, husekonomi, privatekonomi